Tala om en inkluderande arbetsplats.
»Hur vi gör? Ja, framförallt så stressar vi inte«, säger Lars och busar kepsen av sin son August.
Stressat har Lars gjort så det räcker. Han är före detta krögare, nu ägnar han sig åt sitt investmentbolag Nyström Invest. Samt att surfa.
Men så var det ju det här med August som är 17 år och har Downs syndrom. Hur ska livet bli för honom efter skolan?
»En dag läste jag om ett amerikanskt par som öppnat kafé för att skapa jobb åt sina två yngsta barn som har Downs syndrom. Nu har de 40 anställda med funktionsvariationer. Först grät jag. Sedan bestämde jag mig för att öppna ett kafé själv.«
Augusts No Stress Surf Café smög igång före jul och trots att namnet antyder att man inte garanterar stans snabbaste service, så är här fullsatt.
Att rekrytera tog sin tid. Hälften av de anställda har Lars fått via Arbetsförmedlingen, hälften genom egna kontakter. De flesta av dem vill jobba heltid men än finns det bara deltider. Alla roterar mellan att servera, diska och göra mackor. För många är detta deras första jobb.
De som avviker är de tre skiftledarna. De har inga handikapp. Om kaféet kan bli lönsamt har Lars ingen aning om. Än så länge har det bara kostat.
»De första sex veckorna har räknats som arbetsträning så vi har fått bidrag från Arbetsförmedlingen. Hur det blir sen vet jag inte, men vi kör på, med eller utan bidrag.«
Det viktiga för Lars är att ge sina anställda chansen att utvecklas och känna sig behövda på ett riktigt jobb. Skapa en arbetsplats där »handle with care« gäller människorna, inte bara glas och porslin.
Flera har föreslagit att Lars ska bygga ut konceptet till en kedja. Men han avvaktar lite. No stress.
Text: Lisbeth Lundahl
Foto: Peter Westrup
