Riskkapitalister gynnar manligt företagande

»Kvinnors företagande nedvärderas i förhållande till mäns företagande, som tvärtom uppvärderas«, säger Malin Malmström som ledde arbetet med studien vid Luleå Tekniska Universitet.

Studien utgick från 126 ansökningar som riskkapitalbolag bedömt och fattat beslut om.

Skillnaderna var tydliga på flera olika punkter.

Vad gäller tillväxtvilja kunde man se att det fanns föreställningar om att kvinnor inte vill ha tillväxt på samma sätt som män. Vidare bedömdes kvinnor vara obenägna att ta risker medan män förväntades göra det.

»Det var något vi kunde konstatera efter att ha intervjuat riskkapitalister om hur de tänker men också hur de pratar. De uttryckte vissa ›statements‹ som visar att de hade dessa föreställningar.«

Tack vare att man hade organisationsnummer på företagen kunde man plocka fram årsredovisningar och nyckeltal för de specifika företagen för att se hur det faktiskt såg ut vid ansökningstillfället.

»Sedan valde vi ut 22 nyckeltal för att matcha dem mot de föreställningar som fanns om företagen avseende tillväxt, resurser, lönsamhet, performance och risktagande.

Vi kunde inte hitta ett enda mått av de 22 som visade en statistisk skillnad i hur företagen drevs. Vi kunde visa att föreställningen om att kvinnor inte vill ha tillväxt inte stämmer,

och att män skulle sträva mer efter tillväxt än kvinnor, det stämmer inte heller. Det är en myt. Man skapar sig helt enkelt egna föreställningar om den man eventuellt ska investera i.«

Vad beror det här på?

»Jag tror det kan kopplas till att entreprenörskap, som profession, har en manlig prägel. Om man säger entreprenör till någon, då får de flesta en bild av en man. Det är ungefär som när man säger ›tänk på en förskolelärare‹, då tänker många på en kvinna. Vi lever med de här bilderna av vem som gör vad och entreprenörskap är ett område som är manligt präglat. Kön är en så stark variabel som vi använder för att kategorisera människor utifrån. Det är djupt inrotat i våra sociala system.«

Men en riskkapitalist borde väl främst titta på siffror och hårda fakta?

»Det gör man, men hade ekvationen varit så enkel hade vi inte behövt den mänskliga faktorn. Det handlar fortfarande om bedömningar; om att bedöma framtida potential. Hur sannolikt är det att företaget kan skala upp och ge avkastning på en investering. Det är inte lätt att sätta det i matematisk modell, särskilt inte när det gäller riskkapital, skulle jag säga.«

Malin tror inte att något av de företag som ingår i studien gör detta medvetet. Alla tror nog att man bedömer alla ansökningar efter samma måttstock:

»Ingen av dem vi intervjuat har ett medvetet genusfilter som sorterar bort kvinnor. Och det går inte att se dessa attityder på enstaka fall. Det är först när man tittar på en mängd fall som ett mönster blir tydligt.«