Kompetensförsörjning

Så mår Sverige just nu!

Senaste statistiken om läget på arbetsmarknaden

Hur upplever företagen kompetensbristen?

72 procent av alla företag som försökt rekrytera medarbetare under det senaste halvåret tycker att det varit ganska eller till och med mycket svårt. De branscher som har haft det tuffast att hitta medarbetare är företag inom bygg, installation, transport och industrin.

 

Finns det någon siffra på ­kompetensbristen?

Det är så klart olika från bransch till bransch, men exempelvis tror byggsektorn att det behövs 50 000 nya medarbetare bara de kommande fem åren enbart för att man ska kunna hantera pensionsavgångarna. Och i installatörsbranschen saknas det i dag hela 10 000 medarbetare.

 

Hur många rekryteringar misslyckas för att man inte hittar rätt kompetens?

Detta borde vara skräckläsning för alla HR-avdelningar – mer än var fjärde rekrytering, 27 procent, går fel.

 

Vad innebär kompetensbristen för tillväxten i samhället?

Färska siffror från Konjunkturinstitutet berättar att personalbristen i dag är större än vad den var under förra högkonjunkturen och fram till kraschen 2008. Då tyckte 30 procent av företagen att personalbrist var det främsta tillväxthindret – i dag anser 40 procent av företagen att det är det största hotet mot att fortsätta växa och utvecklas.

 

 

Vilka utbildningsnivåer är det viktigast att medarbetarna har?

Gymnasieskola, yrkesprogram 47 %

Högskola- eller universitetsutbildning 31%

Yrkeshögskola, eftergymnasial utbildning 27 %

Inga särskilda utbildningskrav 27 %

Gymnasieskola, högskoleförberedande program 14 %

Forskarutbildning 1 %

 

Det finns tiotusentals nyanlända i Sverige – hur använder vi den
resursen?

Inget land i EU har en så låg andel av jobb med »inga ­eller låga formella utbildningskrav«. Vilket självklart gör att konkurrensen om jobben är tuff och det är stor risk för att många hamnar utanför arbetsmarknaden. Något som också syns i statistiken: Bland utrikes­födda var arbetslösheten 2017 15,1 procent medan den var 4,4 procent för inrikesfödda.

 

Men löser sig inte kompetensbristen med nästa generation som ­stormar ut från gymnasieskolor och ­universitet?

Det här är en varningssignal som måste lyftas fram i samhällsdebatten: I en undersökning från Fryshuset uppger 7 av 10 ungdomar att de anser sig ha för lite kunskap om arbetsmarknaden. Här är det ju viktigt att vi i framtiden ser en helt annan samverkan mellan näringsliv och skola för att visa på de möjligheter som finns.

 

Vad kostar misslyckade ­rekryteringar svenska företag?

Den totala siffran är nog oöverblickbar, men vad vi vet är att 40 procent av företagen i undersökningen har minskat sin försäljning och tvingats tacka nej till affärer. 39 procent slår fast att detta har gått ut över lönsamheten.

 

Varför är det så svårt att sätta nyanlända i arbete?

Henrik Malm Lindberg – forskare, docent i ekonomisk historia och utredningssek-reterare vid Delegationen för migrationsstudier – pekar bland annat på problemet att det är svårt att jämföra utbildningar med varandra: »För det första vet vi att en gymnasieexamen är lite av en inträdesbiljett på svensk arbetsmarknad, något som många nyanlända saknar. Sedan vet vi att värdet av utländska utbildningar minskar i det nya landet. Så även de som har en adekvat utbildning har svårare att använda den därför att den inte är anpassad till svenska förhållanden eller att den inte är validerad vilket gör det svårt att veta vad utbildningen är värd. Plus att det finns ett ›Sverigespecifikt‹ humankapital som är svårt att tillägna sig om man inte bott i landet under lång tid.«

 

Att yrkeskunskap är viktigt vid en rekrytering är ju självklart, men vilka andra ­egenskaper ­premieras?

64 % Rätt attityd

45 % Ansvarstagande

34 % Serviceinriktad

26 % Arbeta självständigt

19 % Lösningsorienterad

19 % Noggrann

18 % Initiativrik

17 % Flexibel

15 % Samarbetsvillig

10 % Ambitiös

9 % Multitasking

9 % Kommunikativ

 

Arbetsförmedlingen?

Vilka är de vanligaste rekryteringsvägarna? 66 procent av företagen uppger att de hittar nya medarbetare via »informella kontakter«. Sociala mediers betydelse ökar dock kraftigt. Mer än hälften av företagen berättar att de har försökt rekrytera via dessa kanaler.

 

Varför investerar vi mindre i personalen?

2,1 procent – så mycket av den totala kostnaden för personalen investerade svenska företag för tio år sedan i att utveckla sina medarbetares kompetenser. I dag har den siffran sjunkit till 1,6 procent. Här har HR en stor utmaning i nästa budgetarbete!

 

Var ska man bo?

Att driva företag i länen Gotland, Kalmar och Västernorrland har sina utmaningar. Hela 13 procent av företagen anger att det geografiska läget är ett hinder vid rekrytering.

 

Och hur har vi det med våra chefer?

Kompetensbehovet är enormt. Bara inom välfärden kommer det  behövas 28 000 nya chefer fram till 2026.

Källor: Svenskt Näringsliv, Almega, Fryshuset, Rekryteringsenkäten.
Text: Henrik Lenngren
bilder: Shutterstock

Publicerad: onsdag 22 augusti, 2018

Annons