»Vi har en härlig stämning på jobbet med en massa entusiastiska medarbetare. Tyvärr har det dock fört med sig att de stannar kvar alldeles för länge på kvällarna och även jobbar om helgerna. Det är snudd på en osund kultur. Vad ska man göra?«

»Det finns olika sätt att hantera detta på. Det är väldigt viktigt att vara medveten om sina drivkrafter. Jag jobbar med ett verktyg där man kartlägger drivkrafter. Ju fler drivkrafter man kan få med i arbetet, desto bättre blir det. Det kallas värdebaserad lycka. Den här modellen heter Riess ­Motivation Profile (RMP). De som jobbar mycket kan göra det av flera olika anledningar: Man vill vara med och påverka. Man vill uppnå saker. Man vill lära sig nya saker. Man vill bli accepterad av andra. Man vill spara ihop pengar. Man tycker det är viktigt att vara lojal. Man är mån om den sociala kontakten. Man vill ha status. Alla dessa kan uppfyllas av att jobba mycket. Men var och en ska fundera på vad som motiverar just mig, för det är olika för olika personer.«

Hur gör man folk medvetna om sina drivkrafter?

»Det är bra att reflektera, det är a och o. All utveckling kommer ur reflektion. Jag hade samlat det här gänget och gett dem teori som bakgrund: Vad händer när man jobbar för mycket? Det kan man reflektera över tillsammans. Vad som är anledningen till att de jobbar så mycket. När man har den ­diskussionen är det bra att ha med sig tankarna om drivkrafter.

Jag skulle också vilja träna dem i att observera sig själva.
Så att de är uppmärksamma på hur det känns och hur de mår: Vad gör detta med mig? Det kan man göra till ett mönster och en rutin. Man bygger en ny kultur. Man observerar ­tillsammans, reflekterar och lär.«

Finns det något bra med att folk jobbar väldigt mycket?

»Det kan nog vara lätt att se det så först. Samtidigt vet vi vad som kan hända. Det kan bli för mycket av det goda vilket kan leda till att medarbetare blir utbrända. Om det nu är så att man anser att detta är en osund kultur kan man göra ett teamkontrakt för ett mer hållbart arbetssätt. Man tar tillsammans fram regler. Hur kan vi jobba för att få den kultur vi vill ha? Om man gör det tillsammans och jobbar med det blir det som ett självspelande piano. Deltagarna ›värnar‹ om varandra och börjar säga till. Är det sagt att ›på fredagar går vi hem klockan fem‹ och någon sitter kvar, då säger kollegorna till. De tar ett gemensamt ansvar för varandras välmående.«