Hon är hälsopedagogen som blev HR-chef. I hennes roll på cementtillverkaren Cementa handlar det inte bara om att se till att rätt medarbetare finns på rätt plats, utan också om att arbetsgivaren tar sitt samhällsansvar. För HR People berättar Jenny Sander om …
… hur HR driver utvecklingen framåt.
»Cementa har en avgörande roll här i Slite. I höst firar vi hundra år som fabrik, så vi har funnits här länge och gör mycket för samhället. Många lägenheter, hus och byggnader, bland annat biografen, är byggda av oss. Vi är en grund till att samhället faktiskt finns, men samtidigt lever vi i symbios med våra grannar, vi vet att vi är en fabrik, det dammar ibland, vi vill verkligen lyssna på dem som lever sitt liv och har sin vardag här. Hälften av alla som jobbar här bor i Slite, 95 procent av de anställda bor på norra Gotland, alltså i närheten av Slite. Det ligger i företagets själ att man gör väldigt mycket för samhället men kanske inte pratar om det. Vi gör det för att vi hänger ihop: Gör vi något för Slite samhälle så gör vi något för våra egna medarbetare. Det påverkar min roll som HR-chef på så sätt att jag har en roll i de här sammanhangen, jag sitter till exempel i styrelsen för Slite Utveckling. Jag ser hur vi kan vara med och underlätta för samhället. Det är viktigt att vi finns med när det talas om tillväxt och hur Gotland ska utvecklas, att vi kommer ihåg att ha industriperspektivet. Det är för Cementa såklart, men också för industrin som helhet. Jag sitter med i styrelsen för Tillväxt Gotland, som jobbar för hela ön. I Slite är vi 230 egna anställda, men har också 200 underentreprenörer, som också jobbar här mer eller mindre dagligen.«
… att bidra till next generation.
»Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv så har vi börjat forma ett TeknikCollege, i samarbete med Region Gotland, som vi hoppas kunna dra igång i höst. Vi vill krypa långt ner i åldrarna för att kunna påverka, inte minst för att det ska bli så stor mångfald som möjligt bland de som söker utbildningarna. Jag sitter också i ledningen för Drift och underhållsteknik, en yrkeshögskola här på Gotland som vi har varit med och tagit fram. Där behöver vi hänga med och forma innehållet, anpassa det till framtiden. Vi kommer att få en mer digitaliserad värld, på ett eller annat sätt, jag vet inte riktigt hur, då behöver vi göra om utbildningen så att den är lite mer skruvad åt det hållet, för att täcka in de behoven på några års sikt.«
… att vara den största arbetsgivaren i området.
»Vi har funnits i hundra år, Slite är ett brukssamhälle på det sättet, även om det i dag också uppfattas som en härlig semesterort. Som det är nu har man börjat här, jobbat i hela sitt liv här och så har man tagit pension. Har man slutat innan dess har det nästan betraktats som lite konstigt. Det är positivt så länge medarbetarna utvecklas och fortsätter vara engagerade. Det är inget vi kan ta för givet, men vi odlar det och uppmuntrar det, vi undersöker alltid möjligheterna att i första hand lyfta våra medarbetare internt när vi behöver besätta en tjänst. Men vi får även mycket spontanansökningar. Är man ingenjör och vill flytta tillbaka till Gotland så hör man ofta av sig till oss och kollar om det finns något. Vi kan ju inte begära att alla som söker jobb ska ha erfarenhet från cementindustrin, i sådana fall har de ju jobbat hos oss.«
… kopplingen mellan att bygden lever och kompetensförsörjning.
»Utvecklas samhället så utvecklas vi. Och tvärtom, utvecklas vi så utvecklas samhället.
Vi ska vara förberedda på att folk kommer att välja att sluta hos oss av andra skäl än pension. Jag tror att människor generellt är mer rörliga i dag. Vi är en del av samhället, och vi ska vara rustade för det. Det innebär lite snabbare introduktionsprocesser, men också att vara duktiga på att säga ›tack och hej och välkommen tillbaka‹. Det behövde man inte göra så ofta när man rekryterade väldigt sällan. Det är en utmaning att möta den utvecklingen.«
… miljödebattens betydelse för rekryteringen.
»Att miljöfrågor diskuteras mer i dag har inte gjort det svårare att rekrytera. Mikael Damberg sa på Almedalsveckan för något år sedan att ›ska du förändra världen ska du jobba i basindustrin‹, och det är lite så jag tänker också. Här kan man göra skillnad på riktigt. Vi har jobbat långsiktigt med frågorna vilket inger förtroende. Man kan se att det inte är ett arbete som vi har hittat på i dag. Vi ska ha en koldioxidneutral produkt 2030, det har vi haft som mål länge. Sedan finns det en massa andra pågående projekt, det finns andra miljöfrämjande åtgärder som görs, vi investerar mycket i miljöförbättrande projekt varje år. Men man ser oss som en seriös aktör, det tycker jag också att vi är. Vi driver CemZero tillsammans med Vattenfall, där våra medarbetare doktorerar och bedriver forskning, vi driver utvecklingen i världen på det här. Jag är jättestolt över det, Slitefabriken har en av de mest miljöanpassade produktionerna i världen. Cementen behövs för att betongen behövs, all infrastruktur och välfärd som vi bygger med det kommer vi inte ta bort. Alla andra byggmaterial tillsammans utgör en procent av hela världens byggmaterial. Vi är stolta över att vi gör det bra här, då vill vi fortsätta driva den utvecklingen. För mig handlar det dels om att lyfta de organisatoriska frågorna om hur vårt miljöarbete går till, dels hitta personer som kan lösa de väldigt avancerade problemen som man i dag inte riktigt vet hur man ska lösa. Vi har till exempel genomfört en förstudie som nu ska skalas upp och då behöver vi ta in doktorander och forskare.«
… att involvera medarbetarna i innovationsarbetet.
»Vi är den enda cementtillverkaren i Sverige, så vi kan inte vända oss till någon annan för att ha som riktmärke, vi behöver använda varandra ännu mer för lärande och för utveckling, så att vi inte missar något. Vi har fina system, Slite blev rankat elva av 161 cementfabriker i världen på kontinuerlig förbättring, hur vi jobbar med idéer och inför dem. Det behöver inte vara gigantiska förbättringar, det kan vara mindre saker. Att vi varit så framgångsrika med det beror på att vi har en utsedd person som jobbar med det. Vi tar upp idéer på regelbundna möten, det finns en struktur för det. Det finns ett belöningssystem kopplat till det också. De idéer som faktiskt genomförs och som är bra för verksamheten får man payback för som medarbetare. Det är många som lämnar in idéer. De kanske hade kommit in i alla fall, men nu är de så otroligt tydligt uppföljda, alla vet att en idé inte bara släpps, den blir antingen utredd och avdömd eller så blir den implementerad.«
… HR:s förankring i forskningen.
»Jag kan se med utifrånögon att HR generellt har för lite förankring i forskning. Nu har jag chansen att bygga in det själv, nu har jag det mandatet. På Cementa pratar vi bland annat om det inom lönebildning. Vi har ett resultatpremiesystem med en rörlig del på lönen. Någonstans vill jag se över det, och då sitter vi inte bara och tycker, utan då plockar vi in en forskare från Göteborg, som har sammanställt den senaste forskningen på det här området, det är en färsk rapport. Då lyssnar vi, facken och HR, och tänker, vad kan vi göra med det här, vad passar i vår organisation, kan vi göra ett steg i år och ett något annat år. Poängen är att vi tar hänsyn till det folk har forskat kring. Jag kan inte säga att alla inom HR är dåliga på att få in den senaste forskningen i vårt faktiska arbete, men vi är mer eller mindre bra inom olika områden. På ledarskapsfronten är det jättesvårt, det kommer ju nya teorier hela tiden, ofta som motsäger varandra, då måste man välja sida också, då måste man veta vad man själv tror på. Det är spännande, det är något jag vill utveckla under de kommande tio åren.«
… sin egen väg till HR.
»När jag läste till hälsopedagog på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm handlade mycket om hur man formar organisationer för att skapa hälsa, att använda arbetsplatsen som arena för hälsa. Jag jobbade som lärare i idrott och i friskvård och sedan fick jag jobb som hälsopedagog inom Försvarsmakten. Och då fick jag lite fler verktyg att jobba med ledarskap och en hälsofrämjande organisation, men kände fortfarande att det var lite svårt att nå fram, att ta sig bortom friskvårdsskylten. För att kunna påverka lite mer så byggde jag på min utbildning med en HR-kompetens, med arbetsrätt och arbetsmiljö. Efter utbildningen började jag som HR-konsult på Region Gotland. Nu är det två år sedan jag kom hit till Slite och började som HR-chef för Cementa Slite och avdelningschef för administration, fastigheter, HR, restaurang och företagshälsovård. Nu i december började jag jobba som HR-chef för Cementa Sverige, som har totalt 450 anställa. Det är en spridd verksamhet med stora maskiner och långsiktiga processer, det rullar dygnet runt. Det är lite spännande utmaningar.«
… hur märker organisationen att hon har rötterna i hälsoarbetet.
»Vi har satt en väldigt strukturerad plan för att minska sjuktalet. Vi har minskat sjukfrånvaron med 25 procent, bara genom att jobba strukturerat med rehabiliterande insatser. Nu har vi även skapat oss ett underlag på hur våra medarbetare mår, så att vi också kan göra ett strukturerat hälsofrämjande arbete framåt. Det är väl så man märker det, frågan har fått en annan tyngd.«
Text: Fredrik Emdén
Foto: Karl Nordlund
