Coronakrisen liknar ingen annan, då den kommer i så många olika dimensioner och skepnader. Den slår urskillningslöst mot samhället och ekonomin, precis som den hotar våra jobb och vår hälsa, men den gör oss också undrande och rådvilla inför en framtid som plötsligt ter sig väldigt osäker.
Så har inte heller någon av de kristräningar som jag genom åren har medverkat i tagit höjd för en kris med en sådan omfattning vi nu ser.
För HR innebär det så klart att vår uppgift blir ännu viktigare och många gånger helt avgörande.
Det är HR som ska hjälpa organisationer och företag att navigera fram genom krisen men hela tiden med medarbetaren i fokus.
Vi gör det genom samarbeten och kontinuerlig och relevant information, där vi är noggranna i dialogen med medarbetare och ledningen om vad som sägs och hur vi säger det.
I kriser tillhör desinformation och spekulation tyvärr vanligheterna. Inget undantag denna gång. Vi ser nu hur nätet fylls av överdrifter, konspirationsteorier och missvisande påståenden i spåren av coronaviruset. Detta hjälper ingen.
Nu är det viktigare än någonsin att vi förlitar oss på fakta och evidens, och lyssnar på de experter och myndigheter som har kunskap och erfarenhet. HR måste stå stadigt i stormen och hålla sig borta från den gissningslek som pågår i en del media, och som ingen tjänar på. Det är den andan vi måste inpränta i våra medarbetare.
Vi måste bemöta personalens oro, och även ha stor förståelse för att den är väldigt individuell och att vi har olika förutsättningar. Någon har gamla föräldrar. Någon befinner sig själv i riskgruppen. Någon är ensamstående med småbarn. Vi måste visa empati och förståelse. Vi har ett ansvar för HELA människan, inte bara personen som dyker upp under arbetstid. Därför är det extra viktigt att vi håller huvudet kallt.
Eller som entreprenören och neuroforskaren Mouna Esmaeilzadeh utryckte det väldigt klokt i ett inlägg på LinkedIn häromdagen: »Nu är det helt nödvändigt att vi alla lyckas tämja våra hjärnor, att vi varken faller offer för paniken eller att vi undervärderar de utmaningar som vi ställs inför.«
Det är många organisationer som i krisens spår nu ser förödande konsekvenser i ekonomin. Många behöver göra drastiska förändringar för att klara den långsiktiga överlevnaden. Det är HUR vi gör detta som är avgörande för hur organisationen kommer igenom krisen. Med en kultur som är stärkt eller försvagad.
I en tid när egoism och polarisering riskerar att ta över, när människor hamstrar toarullar och snor handsprit, så ställs solidariteten på spel.
Här måste HR vara en motvikt och även förmedla en framtidstro. För än hur mörkt det känns i dag, så kommer det vända. Bara under 1900-talet upplevde Sverige tre pandemier. Vi tog oss genom dem, och vi kommer ta oss igenom denna.
Misstag och felbeslut kommer att göras av HR och av andra. Men det som avgör på sikt är hur väl vi hanterar följande fyra parametrar: 1. Samarbete. 2. Kommunikation. 3. Dialog. 4. Mod.
Vill du dela med dig av lärdomar från ditt arbete eller tipsa om någon som gör det bra, kontakta mig på lena.bjurner@sverigeshrforening.se.
•••
Läs en tidigare krönika om coronakrisen av Lena Bjurner och hur de svenska storbolagen resonerar här.
Publicerad: tisdag 17 mars, 2020