Det är något kränkande med att bli inspelad utan samtycke. Efter att som chef ha blivit inspelad av medarbetaren under utvecklingssamtalet, eller som HR-chef under förhandlingen med den lokala fackklubben, är det något som händer mentalt. Tilltron till det öppna samtalet får sig en törn. Att innehållet också kan spridas till obehöriga gör att många tänker att det är olagligt. Men nej, inte så länge den som spelar in deltar i samtalet. Detta gäller oavsett om samtalet sker över telefon, Teams eller vid ett fysiskt möte. Med GDPR:s inträde har inspelning utan samtycke begränsats, men risken för att bli inspelad i hemlighet är alltjämt stor.
En persons röst utgör en personuppgift och GDPR kräver därför att den som spelas in informeras. Den som spelar in måste också ha laglig grund att på begäran förse de inspelade med inspelningen, och i vissa fall radera den. Det säkraste är att inhämta samtycke. Det går också att basera inspelningen på en intresseavvägning, men det är inte så enkelt som många vill tro. Exempelvis måste intresset vara legitimt och väga tyngre än de inspelades. Dessutom måste intresseavvägningen dokumenteras för att kunna presenteras på begäran av en inspelad.
»Att redigera i ett inspelat samtal är lätt och kan få långtgående konsekvenser«
Även om de flesta behandlar det som framkommer vid en MBL-förhandling förnuftigt, skall man minnas att sekretess enbart gäller efter överenskommelse. Sekretess uppstår inte automatiskt för att ni sitter och förhandlar. Att redigera i ett inspelat samtal är tyvärr lätt och kan få långtgående konsekvenser. GDPR kan vara ett verktyg för att förhindra missbruk av »hemliga« inspelningar men skadan kan redan vara skedd. 2019 års julklapp var »mobillådan«. Kanske är det dags att på bred front ta den i bruk.
Text: Ebba Walberg Snygg (advokat)