Världens medier svämmar över av krisrubriker, historier om krossade drömmar och diagram där kurvorna förebådar olika typer av katastrofer. Men som talesättet lyder – nöden är uppfinningens moder. Och i nödens år, 2020, är det de mänskliga egenskaperna som erbjuder utvägen. Människor är beredda att hjälpa varandra utan egen vinning.
Det är i den här kontexten ledare nu verkar. De som inser att det inte går att »köra på«, utan att spelplanen är en annan, kan leda sin organisation igenom krisen. De som inte gör det läser vi om dagligen: bolag som vill ta del av samhällets trygghetssystem samtidigt som de skatteplanerar och delar ut pengar till ägare, kändisar som beklagar sig på sociala medier över isoleringen i sina lyxvillor eller politiker som utnyttjar krisen för att stärka sin makt.
Vägen framåt för ledare är att arbeta med de verktyg som gör oss människor mänskliga. Omtanke, värme, hållbarhet och djärvhet är vad som krävs. Exemplen är redan många: Som fotbollsklubbarna Hammarby och AIK. De gjorde det möjligt för supportrar att beställa matlådor som delas ut gratis till vårdpersonal på sjukhusen i respektive lags kärnområde. Det fångar upp flera samverkande behov. Människor får bidra, klubbarnas restaurangsponsorer som går på knäna får jobb och de som räddar våra liv får stöd.
Eller lyhörda ledare som hittar vägar runt att säga upp medarbetare genom att lägga korten på bordet. En amerikansk vd berättade för medarbetarna att bolaget hade fyra månader kvar till konkurs och halverade själv sin lön. Samtidigt fick varje anställd möjlighet att privat meddela om och hur mycket hen skulle kunna avstå av sin lön. Resultatet blev att bolaget fick cirka åtta månader extra respit utan några uppsägningar.
Eller ett ännu djärvare exempel – hur SAS gjorde med sin kabinpersonal. Söndagen den 15 mars höll SAS vd Rickard Gustafson en presskonferens där han redogjorde för det allvarliga läget för flygbolaget.
»Redan samma kväll fick vi förfrågningar om olika typer av samarbeten. Vi pratade ihop oss på söndagskvällen och 24 timmar senare hade vi en lösning där vi tillsammans med Novare, Wallenbergstiftelserna och Sophiahemmet kunde ge permitterade medarbetare en vårdutbildning så att de kunde bidra där det fanns behov«, säger HR-direktör Carina Malmgren Heander.
Det mänskliga ledarskapet får en större betydelse framöver. Vi behöver något att tro på och någon att dela våra känslor med.
Tre veckor senare påbörjade 30 medarbetare en tredagarsutbildning. Projektet har fortsatt och utvidgats.
»Vi känner en stolthet över att vi kunde göra detta. Fler har gått utbildningen och liknande samarbeten sker inom utbildningssektorn. I Danmark kommer våra medarbetare också att hjälpa till med virustester och vi ser att andra bolag inspireras av vårt exempel. Det var viktigt att vi agerade snabbt, det administrativa får lösa sig i efterhand – i krig och kärlek är allt tillåtet, brukar man ju säga.«
Ett bolag som SAS prövas hårt just nu. Carina Malmgren Heander befinner sig mitt i stormens öga. Hon berättar att deras angreppssätt bygger på öppen kommunikation internt och externt, närvaro och att visa vägen framåt.
»Vi får inse att inget blir som förr inom flygbranschen. Beteenden kommer att förändras och när vi startar om behöver det bli med hållbarhet i fokus.«
Utmaningen för ledare i denna tid av ovisshet är att inte kunna ge några svar. Oändligheten är frustrerande.
»Just nu kan tekniken hjälpa oss med en hel del. Vi arbetar på och har digitala möten. Men det är något som saknas. Teknik och artificiell intelligens kan ersätta vissa saker. Men det finns några yrken som AI får svårt att ersätta – prästens och terapeutens. De här delarna är nödvändiga för ledare också. Det är därför det mänskliga ledarskapet får en större betydelse just nu och framöver. Vi behöver något att tro på och vi behöver någon att dela våra känslor med.«
Författaren och föreläsaren Svante Randlert, people and business advisor, har också haft anledning att fundera över ledarskapet under och efter coronakrisen. Samma dag som krisen bröt ut i Sverige kom hans nya bok Drömledarskapet ut. Den hade kunnat landa helt fel. Men i stället behövs den mer än någonsin, resonerar han.
»Jag tänker så här: Just nu finns det en stor risk att trampa fel för en ledare. Att tystna i stället för att kommunicera mer, att tänka kontroll i stället för koll och att blanda ihop synlighet med närvaro.«
Svante Randlert ser ett arbetsliv där marken är skakig under våra fötter. Ledarens roll är att skapa trygghet genom tydlighet. Både nu och framöver.
»Just nu gäller det att våga erkänna att man inte vet. Att vara tydlig med att läget är otydligt. Och att trots detta våga ta beslut. Tänk vad mycket planering som gjordes före mars och som nu är helt inaktuell. Det är därför som ledare behöver bli bättre på att parera än att planera. Nu väntar konstant parering en lång tid framöver«, säger han.
Lena Bjurner, vd och generalsekreterare för Sverige HR Förening och tidigare HR-direktör på bland annat Scandickoncernen, har sina tankar klara kring vad som krävs för att ta sig igenom denna kris och in i framtiden.
»Egentligen samma sak som alltid krävs för att skapa framgångsrika organisationer. Ett bra ledarskap är ett bra ledarskap före, under och efter en sådan här kris. Det som krävs nu är att man skruvar upp volymen något och säkerställer att man verkligen når fram. Det finns en stor oro bland medarbetare nu och vi tappar en dimension när vi som är vana att ses inte kan träffas.«
Lena Bjurner talar om fyra grundläggande förutsättningar som gör organisationer framgångsrika. De blir avgörande framöver.
»För det första, ett ömsesidigt förtroende, det är grundplattan. Utan tillit byggs inga relationer. För det andra, målet ska formuleras tillsammans och vara tydligt så att alla kan navigera mot det. För det tredje, den kollektiva intelligensen ger framgång – alltså att nyttja allas våra olikheter och samarbeta. Det ser vi inte minst värdet av i denna kris. När detta fungerar väl ger man plats för empowerment – alltså mandat att fatta egna beslut ute i organisationen. Då har man en stark kultur som medarbetare tryggt kan navigera i och där alla kommer med sina bästa idéer.«
Det här, menar hon, är motsatsen till ett gammaldags toppstyrt ledarskap.
»När alla hjälps åt kommer lösningen i slutänden göra fler nöjda. Så mitt budskap är: tänk gärna utanför boxen, för det behövs. Men gör det tillsammans, inte bara i toppen.«
Text: Per Cornell
Illustration: Maja Norrby