Aldrig har det varit sådant fokus på självledarskap som i år då väldigt många av oss distansarbetar från hemmet. Men hur får man det att fungera utifrån organisationens behov, det råder det delade meningar om…
En som har grävt djupare än de allra flesta i ämnet är Gisela Bäcklander, som dels doktorerat i »självledarskap«, då med ett organisationsfokus, dels skrivit boken Ostörd med ett individfokus, som kommer ut i höst.
»Ett vanligt tips är att man ska bli mer motiverad och skaffa bättre disciplin. Min och andras forskning visar att andra strategier är mer effektiva. I stället för att försöka förändra sin personlighet ska vi försöka styra vilka situationer vi hamnar i under arbetsdagen.«
Hon ger ett exempel: Du gillar kanelbullar. Framför dig står ett stort fat med kanelbullar. Det kommer att leda till att du antingen äter många av dem fast du inte ska eller att du lyckas motstå frestelsen, vilket kräver mycket kognitiv kraft. Inget av alternativen är bra. Fatet borde aldrig ha stått där.
»Det här kan överföras till arbetslivet och arbetsdagen. Det är mer verkningsfullt att ändra något tidigare i processen för att inte hamna i situationer där man blir distraherad eller hindrad att göra det man ska. Det handlar om att designa sin arbetsdag och arbetsmiljö på ett sätt som passar en själv snarare än att använda viljestyrka. För vissa kan det räcka med att stänga ner distraherande flikar i webbläsaren eller liknande.«
Ur individens perspektiv finns det en mängd knep och metoder att använda sig av.
»Det handlar om att designa sin arbetsdag och arbetsmiljö på ett sätt som passar en själv snarare än att använda viljestyrka.«
För att ha mycket kognitiv kraft vid utmanande uppgifter kan man ta hjälp av det fysiska. Det är till exempel lättare att ta till sig text på papper än på skärm och att skriva något för hand ger ett bättre stöd för minnet. Fysiska hjälpmedel kan innebära en konkretisering av abstrakta arbetsuppgifter.
»Övergångar mellan olika uppgifter är väldigt viktiga. Oavslutade uppgifter fortsätter att störa hjärnan, men ibland måste man avsluta mitt i. Ta kontroll över situationen genom att tänka igenom var du befinner dig och vad nästa steg blir, innan du tar tag i det som tvingar dig till ett avbrott. Låt till exempel inkorgen vara medan du jobbar med något som kräver fokus.«
»Jag vill också nämna återhämtning. Även om du har haft en dålig hemmajobbardag är det viktigt att bryta. Att använda sin fritid till mer ineffektivt arbete i stället för återhämtning är troligen sämre för kommande arbetsdag och minskar produktiviteten.«
Men medarbetaren kan inte förväntas lösa självledarskapet helt på egen hand utan är i stor utsträckning beroende av sin organisation och de grundförutsättningar som finns.
»Min egen forskning visar att chefer inte vill hålla medarbetarna för mycket i handen samtidigt som medarbetarna ska fatta proaktiva beslut som gynnar organisationen. Här finns så klart en utmaning som växer när man inte jobbar på plats tillsammans. Det finns en risk att den goda förståelsen vittrar bort.«
Hur kan ledare motverka detta?
»Mycket handlar om tydlighet och transparens. För att medarbetaren ska kunna leda sig själv behöver det vara klart och tydligt vart organisationen är på väg. Cheferna har en viktig uppgift att förmedla när gemensamma uppgifter ska prioriteras framför de egna uppgifterna till exempel.«
Vilken roll kan HR ha i detta?
»HR kan bidra mycket eftersom där ofta finns kompetens kring hur man faciliterar och strukturerar arbetet. På samma sätt som individen kan skapa bättre förutsättningar för självledarskap, kan organisationer göra det. Här har HR en viktig roll.«
Text: Per Cornell
Foto: Mikael Sjöberg
