När Uppdrag granskning sände ett uppmärksammat inslag för några år sedan om näthat mot kvinnliga journalister hade forskaren Rebecka Cowen Forssell tillsammans med två andra kollegor vid Malmö universitet nyligen fått forskningsmedel från Forte för att studera nätmobbning i arbetslivet. Tv-programmet blev startskottet för en intensiv diskussion om just nätmobbning.
Har mobbningen i samhället ökat?
»Det finns ett samband med den ökade digitala närvaron som har lett till en social utsatthet och i vissa avseenden ett utanförskap. Under pandemin arbetar fler digitalt, vilket kan göra att fler är exponerade. Det här är något som behöver studeras och följas upp. En slutsats av forskningen är att digitala medier utmanar traditionella maktstrukturer. Chefer är mer utsatta än icke-chefer.«
Hur kan en kränkning se ut?
»Nätmobbning kan både vara subtil eller aggressiv och hotfull. Den kan riktas direkt mot den utsatta personen eller indirekt genom skvaller. En del av kränkningarna kan komma från personer utanför den egna organisationen, det kan vara klienter, patienter, anhöriga… Men det kan även ske internt från kollegor eller chefer. Kanalerna är många som kränkningar sker via, oftast är det e-post, men även sms, sociala medier, bloggar och webbsidor. Makt är centralt i mobbning. I det fysiska rummet uttrycks makt genom kroppsspråk och tonläge, i kontrast till den digitala sfären där i stället det skrivna ordet är centralt. I skriven form går det att bygga upp en argumentation på ett helt annat sätt, som är starkare och slagkraftigare. Notera att på Facebook spelar det inte alltid roll om en medarbetare nämns vid namn eller inte, man förstår ändå vilken person det handlar om. Däremot kan användandet av namn göra kränkningarna sökbara och spridningen som sker via sociala medier kan få mycket stora konsekvenser.«
»I det fysiska rummet uttrycks makt genom kroppsspråk och tonläge, i kontrast till den digitala sfären där det skrivna ordet är centralt.«
Hur kan HR dra nytta av denna forskning?
»Om någon är mobbad på den fysiska arbetsplatsen är det sällan åtskilt den digitala kommunikationen. Att förstå den bakomliggande logiken är nyckeln. Det gäller för HR att betrakta dessa kunskaper, utreda fler än ett narrativ och inte glömma att det är komplext. Mobbning är i grunden en subjektiv upplevelse och det skiljer sig hur individer upplever en och samma situation. På arbetsplatserna bör det ske en dialog kring hur sociala medier används och vilka personliga och organisatoriska preferenser som finns, men också var och när arbetsgivaren anser att ansvaret slutar. Hur förhåller vi oss till sociala medier på arbetsplatsen? Det är en av flera frågeställningar jag vill poängtera. Verksamheter får gärna arbeta aktivt med att ta fram policyer för att hantera situationer av nätmobbning och digitala kränkningar när de uppstår.«
Vad betyder det att få pris på Forskardagen 2020?
»Det betyder jättemycket när det handlar om en plattform för att nå ut med min forskning till personer som arbetar med det här praktiskt. Det är verkligen viktigt! Hur ska vi annars kunna åstadkomma förändring på riktigt?«
Text: Carolina Sundell
Foto: Peter Westrup
