Vad var det som fick dig att skriva just den här boken?
»Jag har hållit på mycket med ekonomi genom åren och just mysteriet att resväskor inte fick hjul förrän 1972 hade förundrat mig ett tag, och jag började söka på det främst i brittiska tidningsarkiv. Jag förstod att det fanns en könsmässig förklaring som alla andra hade missat. Kvinnor hade inte rest ensamma och det ansågs omanligt att inte bära sina väskor själv. Och det gäller definitivt inte bara resväskor, men det var en bra story.«
Varför har kvinnors perspektiv blivit så undervärderade genom åren?
»Det handlar ju om tusentals år av traditioner och kultur. Så det är inte så konstigt egentligen.«
Vilka exempel ser du i dag?
»I dag kan vi skratta åt föreställningar som att det är manligt att äta kött eller köra en stor brummande bil, men just de föreställningarna driver klimatpolitiken i stora ekonomier. Klimatfrågan är vår tids stora utmaning och den är intrasslad i vad som är manligt och kvinnligt… Det är extremt kontraproduktivt.«
Vilket exempel i din bok har gjort dig mest förvånad?
»Jag blev förbluffad över historien med rullatorn och att Aina Wifalks historia inte är berättad. Vi brukar vara ganska bra på att skryta om svenska uppfinningar annars. Och så har det framställts som något bra att den här funktionsnedsatta kvinnan inte ville söka patent, men varför skulle det vara det? Det hade varit en stor och viktig uppfinning även om hon hade tjänat mer än 2 000 kronor på den.«
Att datorers kraft i början räknades i flicktimmar var något nytt.
»Det är inte så känt att det var unga kvinnor som jobbade med de första datorerna, men jag har en personlig koppling till detta eftersom min mamma var programmerare och jag såg hur branschen var jag när var liten: ganska kvinnodominerad. Det är ett bra sätt att illustrera vad som händer när män kommer in i ett yrke och det plötsligt anses komplicerat. Det får en stor ekonomisk betydelse.«
Vad vill du att Sveriges HR-specialister ska ta med sig från boken?
»Jag vill ju att de ska läsa hela boken, men kapitel nio extra noga. Det handlar om teknikutvecklingen och framtidens arbetsmarknad. Maskiner och AI tar över många yrken, men studier visar att det blir svårt där det krävs emotionell intelligens – kommunikation, känslor, omvårdnad. Alltså inom traditionellt kvinno-dominerade yrken. Jag spekulerar i om det som ses som kvinnligt kommer att värderas högre.«
Foto: Åsa Westerlund
Text: Mari Janson