Socialt spel

Författaren Nicolas Jacquemot har forskat kring social kompetens, och är aktuell med ­boken Vässa din sociala kompetens: Tips och råd för livet och karriären. Här berättar han om…

…sina egna sociala skills:

»Jag skrev en handbok i konsten att vara social 2006. Jag var ganska valpig då, glad men otyglad. I dag är jag bättre på att känna av stämningar. Mer social taktkänsla och mindre tuta-och-kör. Numera vågar jag påstå att jag är socialt kompetent. När jag hamnar i utmanande situationer vet jag hur jag ska hantera dem – och jag känner mig trygg i de flesta sammanhang. Men jag kan fortfarande bli överdrivet nervös inför stora ­föredrag.«

…rädslan att tala inför andra:

»Många av oss känner en press att leverera något bra, och vi jämför oss också med andra. Sociala medier och upplevelsesamhället har trissat upp förväntningarna. Vi tror att vi måste prestera som en TED-talare eller en inspirationsföreläsare. Det gäller att utgå från sig själv och utmana sig lite mer för varje gång man pratar inför andra.«

…småprat som dörröppnare:

»Det är lätt att se småpratet som oväsentligt, men det är tvärtom. Genom att småprata lägger vi grunden för djupare samtal. Det är ett sätt att visa omtanke och få andra att känna sig inkluderade. Tänk på att småpratet inte behöver vara originellt, det viktigaste är att ta initiativ. Fråga hur helgen har varit, hur det går med renoveringen, träningen, semesterplanerna eller kattungen. Intressera dig för vilka projekt som kollegorna jobbar med. Genom småpratet kan nya tankar och idéer uppstå.«

…paradoxen social och extrovert:

»Att vara extrovert innebär inte nödvändigtvis att man är socialt kompetent. En utåtriktad person kan behöva träna på att ta ett steg tillbaka, prata mindre och låta andra ta plats. Ofta handlar det om att bli bättre på att lyssna och ställa frågor och följdfrågor. Tänk: ›Tala är silver, lyssna är guld.‹«

…nya tider:

»Digitaliseringen ställer nya och större krav på vår sociala förmåga. Tidigare lämnade vi våra yrkesroller när vi gick hem från jobbet. I dag flyter privatliv och arbetsliv samman. Det är inte ovanligt att ha kollegor, chefer och kunder som Facebookvänner – olika kontexter möts. Vi använder oss dessutom flitigt av mejl och videosamtal, inte minst vid distansjobb. Det ökar kraven på att skickligt kunna kommunicera och uttrycka känslor digitalt.«

… bra kollegor:

»Vi är sociala varelser som söker ­gemenskap. Är jobbrelationerna dåliga påverkas både arbetsglädjen och produktiviteten. Forskning visar att samarbetsförmåga, omtänksamhet, engagemang, flexibilitet och en positiv attityd är viktiga egenskaper hos en bra kollega. Ingen gillar en slacker som bara tänker på sig själv.«

… mjuka värden på framtidens ­arbetsmarknad:

»Flera nya rapporter betonar att emotionell intelligens, samarbetsförmåga och servicekänsla kommer att vara efterfrågat på en framtida arbetsmarknad. När vi söker jobb vill arbetsgivare veta hur vi är som kollegor och att vi funkar i grupp. I slutändan kan relationskompetensen vara avgörande för om vi får ­jobbet. Mjuka värden kommer dessutom att bli viktigare på andra sätt. När kundrelationer automatiseras kommer de företag som kan erbjuda mänskliga kontakter att bli vinnare. Knappval och digitala chattbotar kanske är kostnadseffektiva – men de kan aldrig ersätta ett personligt bemötande.« 

»När kundrelationer automatiseras kommer de företag och organisationer som kan erbjuda mänskliga kontakter att bli vinnare.«

…att träna upp relations­kompetensen:

»Varannan svensk uppger att de har en energitjuv på jobbet, så de flesta av oss kan nog bli bättre på relationer. Genom att öva upp sina sociala färdigheter blir man bättre på kommunikation och kan parera konflikter och missnöje i tid. Man kan även förbättra relationerna genom att diskutera dem tillsammans. Vad menar vi med samarbete? Vad utmärker en god arbetskollega? Vad behövs för att känna arbetsglädje? Olika personer kan ha helt olika förväntningar. Att diskutera ihop minskar risken för missuppfattningar och irritation.« 

…om att vara kompis med chefen på Facebook:

»Själv har jag undvikit det, men det är för att jag gärna skiljer mellan arbete och fritid. Jag har mina vänner på Facebook och jobbkontakter på Linkedin. Många har dock inga problem med att blanda personer från olika sammanhang. Däremot kan chefen behöva en tankeställare. Vad signalerar det om hen är Facebookvän med vissa medarbetare men inte andra?«

…hur man undviker floskler i mejl:

»Jag tycker inte att man ska oroa sig för att låta klyschig. Att skriva: ­›hoppas att mötet gick bra‹ eller fråga ›hade du en trevlig semester?‹ är vanlig artighet. Man kan se det som en form av småprat i mejlform, det mjukar upp kommunikationen. Om en kund eller kollega har skrivit något personligt eller jobbrelaterat tidigare – följ upp och fråga hur det går. Grunden är att vara naturligt intresserad av andra människor och ­deras liv.«

…om emojier – okej eller inte:

»Det beror helt på sammanhanget – och verksamheten. Jag jobbar med pr och där är det ganska tillbaka­lutat. Vartannat mejl innehåller emojier. Det är trevligt och förstärker känslostämningar. Men skulle min husläkare eller handläggaren på Skatteverket skicka emojier skulle det kännas konstigt. Är du osäker på om det är lämpligt – använd inte ­emojier.«  

Text: Henrik Lenngren
Foto: Peter Cederling