Så gör vi!

»Det handlar inte om mod, det handlar om att känna att man måste«

Iwette Rapoport vill minska våld i nära relationer genom att sätta frågan på arbetsgivarnas agenda. Både för individens och företagens bästa. Med Change Collective bryter hon nu ny mark.

Drygt en kvinna sjukskrivs i timmen på grund av våld i nära relationer, enligt Socialstyrelsen. Under pandemin, då många levt isolerade, har flera organisationer dessutom larmat om att våldet i hemmen har eskalerat. Faktum som är oroväckande för folkhälsan, men också kostsamt för arbetsgivarna. Det är något Iwette Rapoport vill ändra på.

»Jag startade Change Collective utifrån en frustration som bottnar i egen erfarenhet och att jag har sett och upplevt att systemet inte fungerar i Sverige. Det finns väldiga hål som gör att många faller mellan stolarna. Det är inte några anomalier vi talar om utan om en stor grupp vanliga människor som finns på våra arbetsplatser«, säger hon.

Efter 15 år i näringslivet hoppade Iwette Rapoport av toppkarriären som managementkonsult och varumärkesstrateg för flera multi­nationella bolagskunder, som bland annat McKinsey & Company, för att starta företaget som angriper problematiken med våld i nära relationer på ett helt nytt sätt. 

»Jag förstod först inte att det här är en folkhälsofråga, tills jag började titta på kostnaderna. Därför vill vi sätta den här frågan på arbetsgivarnas agenda.«

Genom föreläsningar och ledarskaps­utbildningar, en AI-app – en katalysator – som företagen kan erbjuda sina medarbetare och ett behandlingsprogram för att förändra livssituationen för den våldsutsatta, syftar Change Collective att verka såväl förebyggande som operativt på individnivå hos ­företag.

»Föreställ dig själv om du flera gånger i veckan får höra att du är kass, galen och inte duger till någonting…«

»Arbetsgivaren ska inte själv agera terapeut, det kan tvärtom vara negativt, utan det är här vi kommer in, med kunskap och verktyg. Exempelvis har våra behandlings­ansvariga över 35 års erfarenhet från det här området.« 

Varför ska arbetsgivaren lägga sig i den här frågan, som egentligen rör privat-livet?

»Förutom att det handlar om omsorg och medmänsklighet, så påverkas kulturen på arbetsplatsen och i slutändan är det en ekonomisk förlust för företaget om en medarbetare är utsatt för våld i sin relation. Minskad produktivitet, sjukskrivning och förlorad utvecklingspotential är några av effekterna«, säger Iwette Rapoport och tillägger: 

»Man vet utifrån forskning och psykologin att det är omöjligt att utveckla dessa individer till dess fulla potential. Föreställ dig själv om du flera gånger i veckan får höra att du är kass, galen och inte duger till någonting – klart du inte stänger av den känslan när du kommer till arbetsplatsen på morgonen. Du lever med detta 24/7 och det påverkar din prestation.«

Iwette Rapoport pekar på statistiken: sju procent kvinnor lever i en relation där det förekommer våld och där arbetsprestationen påverkas, enligt en rapport från OECD 2020. 

»På ett bolag kan det innebära ganska många miljoner per år i förlust som ligger dolt i rörelseresultatet. Det är inte växelpengar vi pratar om.«

Sju procent av alla kvinnor lever i en relation där det förekommer våld. Något som leder till en rad oönskade effekter, även för organisationen där med­arbetaren arbetar, säger Iwette Rapoport.

Vilka är signalerna för att en medarbetare kan vara utsatt för psykiskt eller fysiskt våld hemma?

»Först och främst märks ett förändrat beteende. Man får koncentrationssvårig­heter, blir passivt eller öppet aggressiv, missar deadlines, ställer ofta in möten och följer inte med på aktiviteter efter jobbet eller på konferenser med övernattning.«

Att vara utsatt för ett osunt kontrollbehov är också vanligt förekommande.

»Tidigare var en tydlig signal att partnern ofta dök upp på arbetsplatsen. I dag blir de flesta kontrollerade genom sina mobiltelefoner. Genom vissa appar kan man se exakt var ens partner är någonstans men också avlyssna den. Det kan göra att medarbetaren exempelvis börjar undvika vissa kollegor i sitt team, eftersom dess partner kan ha ifrågasatt relationen till dem.«  

Om man ser signaler, hur ska man agera? 

»Först och främst är det viktigt att du skriver ner signalerna. Sedan bör du ta ett samtal med medarbetaren där du tar upp det du noterat.«  

Vad är viktigt att tänka på i ett sådant samtal, finns det några fallgropar?

»Det största misstaget man kan göra är att direkt fråga om hen är misshandlad hemma eftersom det finns en enorm skam och stigmatisering. I stället behöver du ge det tid – 60 minuters mod. Börja prata om något tryggt utifrån arbetsplatsen och gå sedan försiktigt över till det som du uppfattat: ›Jag upplever att du är kontrollerad av din partner.‹ Lyssna väldigt mycket mer än vad du pratar. Men ta inte det här samtalet förrän du har en aktionsplan. Du måste veta vad som är nästa steg.«

»Att få göra detta, verka för något större än mig själv och min egen karriär, ger mig så mycket mer än det jag gjort tidigare.«  

Under pandemitiden tror man att våldet eskalerat och när det i våras uppdagades att fem kvinnor dödats av sina män inom loppet av tre veckor kom frågan alltmer i fokus.

»Frågan har varit prioriterad i perioder, men det händer inte så mycket. Pandemin har absolut förvärrat situationen för många våldsutsatta. Vi låg dessutom redan på en hög nivå. Enligt OECD:s senaste rapport, som kom före pandemin, var Sverige i den övre percentilen när det gäller kvinnors utsatthet för fysiskt och sexuellt våld.«

Att mer måste göras är med andra ord ingen nyhet. 

»Trots att det funnits så många satsningar och jourerna ibland fått extra tillskott, så har vi legat länge på samma nivåer eller högre. Därför behöver vi göra något annorlunda, vi behöver tänka utanför boxen. Och det är det vi gör.«

Med sina erfarenheter från näringslivet har Iwette Rapoport kunnat komma med nya infallsvinklar, vilket blev anledningen till att hon såg potential i att starta ett företag som Change Collective 2017. Med på resan finns också investeraren Icke Hamilton och risk­kapitalisten Lennart Grebelius.

»Jag lämnade mitt gamla yrkesliv helt för att satsa på detta. Ibland bara måste man göra någonting när man ser att det som görs nu inte fungerar. Det handlar inte om mod, det handlar om att man känner att man måste. Att få göra detta, verka för något större än mig själv och min egen karriär, ger mig så mycket mer än det jag gjort tidigare. Men det kostar att börja bygga upp något helt nytt.«

Change Collective riktar sig till företag som består av fler än 200 medarbetare, främst i Sverige men framöver också internationellt. Man håller även föreläsningar på bland annat Handelshögskolan i Stockholm. Inom de närmaste åren vill man etablera sig i Norden och senare Europa.

»Vi hoppas det här ska bli en självklar fråga på alla arbetsgivares agendor. Jag ser också att Change Collective ska vara en del i att skammen och stigmatiseringen av våld i relationer minskar drastiskt. Det här är enormt starka och värdefulla kvinnor och män som är viktiga för arbetsmarknaden. De ska vi, tillsammans med arbetsgivare, bevara. Och vi har bara börjat.« 

Iwette Rapoport
Resan har bara börjat för Iwette Rapoport och Change Collective. Tillsammans med två investerare vill hon etablera företaget först i Norden och senare i Europa.

Text: Elin Liljero Eriksson
Foto: Peter Cederling

Publicerad: fredag 12 november, 2021

Iwette Rapoport

Bor: Vasastan i Stockholm.

Familj: Son och särbo.

Gör: Grundare Change Collective.

Har gjort/karriär i urval: Varit del i ett multinationellt bolags design av en global marknadsorganisation. Påbörjat byggandet av en ny marknad. 

Favoritsyssla utanför jobbet: HIIT (högintensiv intervallträning).

Motto: »Be the change you want to see in the world« och »Because the people who are crazy enough to think they can change the world are the ones who do«.