Lära för livet

När Kristina Ankarhamn Råsmark i augusti tillträdde som chef för det livslånga lärandet
i Hultsfreds kommun var det många som hajade till.

Chef – för det livslånga lärandet? Vad innebär det och hur skulle den rollen mejslas ut?

Visst, vi lever i ett titelsamhälle där visitkorten på ett decennium blivit alltmer utstickande och anglosaxiska, och där få höjer på ögonbrynen åt account managers, visual merchandisers och people and operations managers. För vissa en svårbegriplig gränsdragning, inte minst eftersom befattnings–beskrivningar inte förändrats nämnvärt.

Men det livslånga lärandet är inte direkt något trendbegrepp som dykt upp alldeles nyss. Redan 1994 menade Ericssondirektören Lars Ramqvist att det var dags att satsa på kunskap, kompetens, kvalitet och, just, ett livslångt lärande. Även politikern Per Unckel var inför riksdagsvalet inne på samma linje.

Nästan 30 år senare är det nu en kommun som slår mynt av begreppet.

»I grund och botten är det en kompetensförsörjningsfråga. Vi behöver fortsätta att lära oss hela tiden för att klara av våra jobb. Omvärlden förändras så fort och vi behöver uppdatera oss och lära nytt för att kunna ge bästa service för våra kommuninvånare«, säger Kristina Ankarhamn Råsmark.

»Som liten kommun har vi ett sådant underläge från början  – nu är det dags att visa upp att vi är en attraktiv arbetsgivare.«

Efter att ha arbetat i närmare 30 år med olika chefsroller inom Hultsfreds kommun, senast som biträdande barn- och utbildningschef, är det hon som tagit sig an den nyinrättade rollen.

»Vi måste jobba tillsammans i det livslånga lärandet. Att utbyta erfarenheter och dela perspektiv med varandra är en väldigt central del. Som liten kommun mitt ute i skogen har vi svårt att rekrytera externt. Vi har ett sådant underläge från början. Nu är det dags att visa upp att vi är en attraktiv arbetsgivare. Nästan allt går att kopiera, allt utom människorna i vår organisation. Det är hur vi ger möjligheter till utveckling för våra medarbetare som har störst potential att bli en unik konkurrensfördel för oss.«

I Hultsfred får medarbetarna chansen att utvecklas och lära nytt genom hela sin anställning när kommunen satsar i genomsnitt cirka tio miljoner kronor per år på en ny kompetensfond. 

»Det var ett enhälligt politiskt beslut. ­Politikerna vill verkligen satsa på detta«, ­säger Kristina.

Kompetensfonden består av tre delar:

Kompetenskontot, internuniversitet och innovationsfonden.

Inom kompetenskontot kommer medarbetarna bland annat att kunna inspireras av andra genom studiebesök, kurser, att skugga kollegor inom andra yrken eller att skaffa en »Hultsfredskompis« att utbyta erfarenheter med.

Samtidigt ska intern­universitetet öka antalet medarbetare med rätt utbildning inom bristyrken, bland annat genom möjligheten att plugga på arbetstid.

»Dessutom satsar vi på en innovationsfond som ska ge medarbetare förutsättningar för att genomföra idéer som gagnar kommuninvånarna inom till exempel digitalisering eller hållbarhet«, säger Kristina.

»Det handlar om ett nyfiket och öppet förhållningssätt där vi törs vara lite modiga. Det är viktigt för det livslånga lärandet.«

Dialogen mellan chef och medarbetare är utgångspunkten för alla insatser i kompetensfonden. 

»Den dokumeneteras i en individuell utvecklingsplan. Här kommer man också överens om hur insatsen ska följas upp och tas till vara för att i förlängningen skapa mervärde för våra kommuninvånare. Det handlar om ett nyfiket och öppet förhållningssätt där vi törs vara lite modiga. Det är viktigt för det livslånga lärandet.«

Hon menar att förändring är det nya normala och det bästa sättet att möta förändring är att lära nytt. 

»För fullärd, det blir man aldrig. Vi lever i en värld av förändring och att delge varandra kunskap är en viktig del av det.«

Men är alla verkligen förändrings-benägna?

»Det är olika hur vi ser på kunskap och utveckling. En viktig del är att börja prata om lärande – och vardagslärande. Vi behöver göra den formella utbildningen mer ›hanterbar‹. Det ska vara enkelt att kombinera studier och arbete. Vi behöver också satsa på smartare distanslösningar.«

Kristina Ankarhamn Råsmark konstaterar att det från kommunhåll är viktigt att med­arbetarna ska känna att de syns och hörs. 

»Det är ett kommunövergripande budskap. Vi vill ta till vara och lyssna på dem som bor här, alla åsikter betyder något och varje person är viktig. Vi gör varandra bra.«

I första hand, berättar Kristina, vill Hultsfred som kommun öka kvaliteten på servicen till sina kommuninvånare. 

»Får det ringar på vattnet är vi glada om vi kan vara med och inspirera andra kommuner och regioner. Jag tror att det här är ett bra sätt att möta framtiden. Vi behöver alla jobba med det livslånga lärandet.« 

Foto: Anna Hållams
Text: Henrik Lenngren