En longboard vilar innanför dörren till Dan Hassons rymliga kontor i Vasastan i Stockholm.
»Jag körde en sväng bara häromveckan faktiskt«, ler han och berättar att hans vänner som tillverkar longboard tidigare huserade i lokalerna.
Det är fredag morgon och klockan har knappt slagit nio, men Dan Hasson har varit uppe sedan fem. Det är dock knappast en strategi, enligt stressforskaren.
»Jag vaknar tidigt av mig själv, vare sig jag vill eller inte. Det är rätt skönt, för då är man ofta helt ostörd.«
I över 20 år har Dan Hasson forskat kring en av vår tids största folkhälsofrågor: stress. Han har en docentur i folkhälsa från Karolinska Institutet, är anknuten forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA, flitigt uppbokad som föreläsare och har skrivit flera böcker. Drivkraften? Att hjälpa människor – helst så många som möjligt.
»Som barn gav jag bort mina leksaker, så förmodligen är jag bara sådan av naturen. Jag har nog fått det från mina föräldrar som alltid varit generösa mot människor.«
Att det skulle bli just stress, som är en bidragande orsak till flera av våra vanligaste folksjukdomar, han skulle fördjupa sig i trodde han först var en slump. Tills han fann spår ända från högstadietiden, där han i uppsatser berörde ämnet. Men allt tog fart när Dan Hasson hade utbildat sig till sjuksköterska och bestämt sig för att doktorera. Det led mot millennieskifte och Sverige brottades med massjukskrivningar.
»Min första studie berörde rehabilitering och stresshantering för personer med kronisk smärta. Det fick mig att inse att vi måste, till att börja med, se till att folk håller sig friska, så att de inte behöver bli sjuka.«
Det var då Dan Hasson födde idén till HealthWatch.se – ett forskningsbaserat verktyg för modern, proaktiv, hälsosam och faktabaserad organisationsutveckling. Det skulle bli banbrytande, främst med sina pulsade mätningar, det vill säga korta, upprepade mätningar med återkoppling i realtid och skräddarsydda handlingsplaner.
»I stället för att försöka få folk att passa in i metoder är det bättre att vi anpassar vår kunskap utifrån deras verklighet. Med HealthWatch.se mäter vi dagligen eller veckovis för att få underlag till en faktabaserad dialog och kunna följa upp om de åtgärder vi åtagit hjälper.«
I dag har HealthWatch.se runt 100 000 användare, såväl privatpersoner som organisationer. Metoden innefattar enkla och tidseffektiva verktyg för medarbetare, chefer, ledning och HR för att bevara och öka hälsa och välbefinnande, effektiv stresshantering samt att säkerställa god och hälsosam arbetsmiljö. För att nå dit får användarna bland annat svara på frågor. Rätt frågor.
»På frågan ›Får du stöd och hjälp med ditt arbete från din närmaste chef?‹, tänker man att svaret ›ja, ofta‹, måste vara jättebra. Men när vi ställer följdfrågan ›Hur nöjd/missnöjd är du med det?‹ visar det sig att 10 procent är missnöjda och känner sig detaljstyrda, medan 27 procent är nöjda. Därför är det så viktigt att ställa frågorna rätt, annars riskerar man att köra över folk i stället för att underlätta för dem.«
Vikten av att ta faktabaserade beslut är något Dan Hasson berör i sin senaste bok – Faktastiskt – rätt strategier för HR och ledare.
»Att utgå från fakta och inte förutfattade meningar sparar väldigt mycket tid. Om du som ledare tar korrekta beslut – ger medarbetarna det de faktiskt behöver snarare än vad du tror att de vill ha – har ni bättre förutsättningar att nå dit ni vill.«
Extra viktigt blir det när man vill mäta hur medarbetarna påverkas av sin arbetsbelastning.
»Vi har alla fått lära oss att hög arbetsbelastning är roten till allt ont i arbetslivet. Men genom HealthWatch.se har vi 22 år av insamlade data från tiotusentals personer och kan se att det är komplext. Högre arbetsbelastning kopplas i genomsnitt till bättre hälsa och psykosocial arbetsmiljö, medan lägre arbetsbelastning i genomsnitt hänger ihop med sämre utfall. Hög arbetsbelastning förutsätter nämligen god hälsa, du orkar inte jobba hårt om du inte mår tillräckligt bra. På samma sätt kan lägre arbetsbelastning antingen återspegla god hälsa för att det är en lugn period, eller ohälsa för att man mår dåligt och inte orkar med högre arbetsbelastning.«
Dan Hassons egen arbetsbörda är något han lärt sig att hantera.
»Periodvis kan jag arbeta många tolvtimmarsdagar. Det är inga problem så länge det är under en avgränsad tid, jag gillar intervallträning på det sättet.«
Stress behöver inte vara negativt, poängterar han.
»För att vakna på morgonen behöver du få ett påslag av stresshormoner, så som kortisol, annars orkar du inte stiga upp. Långvarig stress med tillräcklig återhämtning gör dig starkare.«
Återhämtning är alltså nyckeln?
»Ja, en av dem. Ta motion, som är en vanlig form av stress. Efter den typen av stress påskyndas återhämtningen och du sover bättre på natten. Men om du har ständigt pågående stress, som att du oroar dig på nätterna, får du otillräcklig återhämtning för att du är så uppvarvad.«
Även andning och avslappning är avgörande.
»Andningen är grunden till all stresshantering. Det är exempelvis omöjligt att få en panikattack om du djupandas, men hyperventilerar du eller håller andan är det mer troligt.«
Hur du förhåller dig till en situation är därför ett av våra mest kraftfulla verktyg för att hantera stress.
»Säg att du sitter i ett möte och någon använder en härskarteknik mot dig. Sjunker du ihop blir det mycket jobbigare för dig att bemöta den än om du sträcker på kroppen, andas lugnt och funderar över situationen med känslomässig distans.«
Slutligen är mål viktigt när det gäller effektiv stresshantering.
»Ett mål är inte bara ett mål för att du tänker på det. Ett mål måste följas upp med en plan för att fungera.«
Han tar ett exempel:
»En person kom till mig med målet att bli mer effektiv på jobbet. Syftet var att han ville få mer tid med familjen. Problemet var att ju mer effektiv han blev på jobbet, desto mer jobb fick han. Hade han identifierat vad han faktiskt ville – att få mer tid med familjen – hade han lättare nått målet i stället för att jobba ihjäl sig för att nå det.«
»Periodvis kan jag arbeta många 12-timmarsdagar. Det är inga problem så länge det är under en avgränsad tid.«
Vad som verkligen gör skillnad, i synnerhet på arbetsplatsen, är något Dan Hasson drivs av. Därför var det inte så konstigt att han fastnade för den kanadensiska studien om hövlighet på arbetsplatsen han hörde om 2013.
»Genom den enkla insatsen att öka hövligheten fick man de mest dramatiska effekterna jag någonsin tagit del av dittills. Relationer förbättrades, stressrelaterade symtom minskade, arbetsglädjen, engagemanget och tilliten till ledningen ökade samt sjukfrånvaron minskade med 38 procent.«
Tillsammans med forskarkollegorna Karin Villaume och Cecilia Berlin bestämde han sig för att kartlägga hur hövligheten ser ut i detaljhandeln i Sverige. Tidigare forskning i ämnet har bland annat beskrivit att hälften av de som utsatts för ohövlighet medvetet anstränger sig mindre på arbetet, två av tre förlorar tid på att undvika förövaren och var fjärde låter sin frustration gå ut över kunder. Dessutom minskar både kreativitet, problemlösningsförmåga och produktivitet.
»Man behöver konkretisera vilka beteenden som är önskvärda och vilka som inte är det. I någons arbetsgrupp kanske det är helt okej med råa skämt, medan det inte är det i en annan. Så man behöver återigen mäta faktabaserat, inte efter förutfattade meningar.«
»Genom den enkla insatsen att öka hövligheten fick man de mest dramatiska effekterna jag någonsin tagit del av hittills.«
För att göra det behövs personer som kan enkätvetenskap och har domänkunskap, menar Dan Hasson.
»Att själv hitta på enkätfrågor till sina medarbetare är som att gå till en läkare men själv ställa diagnosen. Tyvärr är det min erfarenhet att HR-personer ofta är upptagna med att vara snälla i organisationen, hjälpa till med rekrytering, uppsägning och lösa problem. Då finns det sällan tid över till att fokusera på sådana här frågor som tillhör den strategiska organisationsutvecklingen, vilket är en av orsakerna till att jag brinner för att stärka HR:s roll.«
Dan Hassons brinner också för sin forskning, som ofta fått internationella genomslag, exempelvis en om ljudkänslighet och stress som släpptes 2013. Kort därefter blev han uppvaktad av amerikanska Mayo Clinic, som i flera år rankats som världens bästa sjukhus enligt U.S. News & World Report.
»Nu söker vi bland annat forskningsmedel för en studie på hur menstruationscykeln hänger ihop med upplevelsen av arbetsmiljön, vilket inte gjorts tidigare. I slutändan är min vision i allt jag gör att få göra en samhällsinsats.«
Vi avrundar och när vi passerar longboarden igen frågar jag om det finns något han skulle vilja ägna mer tid åt, utöver sitt yrkesliv.
»Det skulle nog vara att jobba med välgörenhet. Att hjälpa människor är något jag alltid kommer göra. Och att åka longboard, förstås.«
Text: Elin Liljero Eriksson
Foto: Mikael Sjöberg
