Nu ska du få... De flesta konflikter på jobbet handlar om otydliga roller, menar beteendevetaren Petra Karlsson Berglund.

Nedslag

Låsta positioner

Det är dumt och barnsligt, men ibland kan vi inte låta bli att gräla. Beteendevetaren Petra Karlsson Berglund har sett det mesta när det kommer till småsaker som eskalerar till bråk.

Två ingenjörer på ett företag. Arbetskamrater. Eller kamrater kanske är fel ord. Arbetsovänner är närmare sanningen. Den ene har nämligen ett höj- och sänkbart skrivbord som används ­flitigt och den andre stör sig på det. Ofta och under lång tid. När kollegan med skrivbordet inte ser dras ofta sladden till skrivbordet ut eller en mobilladdare göms eller, ja, ni fattar.

Det pågår ett mindre gerillakrig.

En dag klipps kablarna till skrivbordet av och experthjälp kallas in för att lösa ännu en arbetsplatskonflikt som det med ett lite trist ord brukar kallas.

Känns detta igen?

Bråk och konflikter i olika grad är vardag på våra arbetsplatser. Ta bara företaget som skulle omorganisera, vilket innebar att en tjänsteman behövde flytta från sitt rum där hen hade boat in sig med både mikro och kylskåp.

Och därför vägrade flytta.

Vaktmästaren fick uppdraget att flytta ut tjänstemannens saker. Tjänstemannen låste in sig och började jobba både tidiga morgnar och sena kvällar så att vaktmästaren omöjligt kunde komma in i rummet. När vaktmästaren efter ett tag fick mjöl tömt i sin träningsväska, ­skosnören avklippta och till slut en ny parfymflaska uthälld kallades experthjälp in.

Petra Karlsson Berglund var ­experten i både de här fallen.

Hon är beteendevetare i grunden och arbetar mycket med konflikthantering och medling, har fördjupad kunskap inom rättshaverism och utreder kränkande särbehandling.

Hon har, kort sagt, sett det mesta.

»I ett beteende som med ingenjören som klippte av kablarna till skrivbordet eller den som tömde mjöl i träningsväskan finns det en njutning av att hämnas när man har utmaningar med att uttrycka sin önskan verbalt.«
Arbetsplatskonflikter påminner ibland om bråk med grannar.

I båda fallen handlar det om människor man inte själv valt men som ofta påverkar ens liv. Nu vill de flesta inte flytta för att slippa sina grannar. På samma sätt som de flesta inte vill byta jobb för att slippa ­kollegor.

Därför måste man lära sig ­hantera detta.

Petra förklarar:

»Vi kommer med olika erfarenheter, värderingar och behov som samlas i en och samma kontext. ­Arbetsplatser tar många gånger för givet att vi är vuxna individer som ska kunna samarbeta och kommunicera. Med stress och hög arbets­belastning så ökar risken till konflikt och kränkningar.«

Nivån på bråken och reaktionerna kan, lindrigt sagt, förvåna.

Petra Karlsson Berglund
Personal- och Organisationskonsult 

»Med stress och hög arbetsbelastning så ökar risken till konflikt och kränkningar. Nivån på bråken och reaktionerna kan, lindrigt sagt, förvåna.«

Som när en man på en verkstad vände sig mot sin kollega och la av en brakare i hans ansikte. Kollegan blev förbannad. Ganska begripligt. Men hans kontring med två sparkar och ett slag i huvudet på den pruttande mannen var i våldsammaste laget. Det tyckte i alla fall tingsrätten efter att mannen med gaser i magen polisanmält sparkmannen med motiveringen att »fisen inte var riktad mot honom«.

Jo, detta är sant.

Petra menar att de flesta konflikter på arbetsplatser snarare handlar om otydliga roller, där det är oklart vad som förväntas av medarbetaren utifrån ett organisatoriskt perspektiv.

»Detta leder till missförstånd. Egna agendor skrivs, vilka i sin tur ofta leder till bråk mellan medarbetare. Finns det en konflikträdd chef så blir det större utmaningar«, slår hon fast.

Destruktiva konflikter drivs ofta av personer som skapar dem i eget intresse, eller för att få uppmärksamhet, genom att påpeka fel och skicka arga mejl (med kopia till ­högre ­chefer) eller rent allmänt vara intrigmakare.

I många sammanhang kan vi ­ignorera den typen av personer, men tvingas vi arbeta tillsammans är det givetvis svårare.

Ibland pågår bråken i åratal och beteenden slår rot i organisationer som påverkar arbetsmiljön negativt. Detta kan givetvis låta deppigt. Men det behöver inte vara nattsvart att man tycker och tänker olika.

Tvärtom.

Arbetsplatser är inte friktionsfria, enligt Petra som till och med anser att konflikter behövs på arbetsplatser.

Hon funderar lite och säger:

»Sådana är faktiskt utveckling så länge vi vet hur vi hanterar dem. Bygg en robust arbetsplatskultur med konfliktkunskap där vi lär oss prata om våra behov, förväntningar och önskemål.« 

Och när det ändå uppstår problem är rådet att prata om problemet tidigt.

Inte att klippa sladdar. 

Text: Ola Liljedahl
Illustration: Valero Doval

Publicerad: torsdag 17 februari, 2022