Efter två år med pandemi, restriktioner och nedstängda samhällen så såg vi nog alla ljuset framför oss. World Happiness Report, som är en studie från FN, berättade till och med om att medmänsklighet och generösa initiativ gått upp med nära 25 procent jämfört med nivåerna innan coronapandemin.
Allt detta förändrades den 24 februari när Ryssland invaderade Ukraina och världen återvände till ett tillstånd av nervös ängslan och kollektiv vrede över den kallhamrade aggressionen.
Jag skriver de här raderna i slutet av mars, väl medveten om att texter i ett magasin kan kännas utdaterade när de når läsaren.
Situationen förändras från en dag till en annan och de långtgående konsekvenserna är såklart omöjliga att överblicka. I så gott som realtid kan vi följa händelseutvecklingen i ett land som bara ligger en dryg timmes flygväg från Sverige. Familjer skiljs åt, barn vandrar ensamma över den polska gränsen, städer brinner och smulas sönder under ryska bomber.
Samtidigt försöker jag påminna mig att »control the controllables«, det vill säga att lägga tid och energi på det jag kan kontrollera.
I den här situationen, liksom i andra kriser, går HR in i flera olika roller. Vi behöver självklart ta hand om oss själva och våra nära, men också vår organisation. Vad behöver våra kollegor för stöd just nu? Enligt en undersökning i Dagens industri (den 28 mars) tror 48 procent av de undersökta företagen att krisen kommer att påverka dem ekonomiskt. Kan vi scenarioplanera för att på så sätt agera så klokt och förberett som möjligt?
En annan uppgift är att hjälpa till i samhället. Vad kan vår organisation bistå med när så många nu kommer till Sverige och behöver ett arbete?
Det jag i alla fall kan kontrollera själv är att jag kan ge bidrag till de organisationer som kan göra skillnad för dem som lider i Ukraina och på andra håll i världen. Jag kan också påminna mig om att verkligen uppskatta turen och ynnesten att leva i en demokrati. Något jag i mångt och mycket tagit för givet under min livstid – och att det nu är viktigare än någonsin med gränsöverskridande solidaritet.
Lena Bjurner, generalsekreterare
Sveriges HR Förening