Med mänskligt tänkande som specialitet. Anna Tebelius Bodin är kognitionsvetare, med studier i Lund och Harvard bakom sig.

I HUVUDET PÅ…

Hemligaste rummet

Varför reagerar vi som vi gör i olika situationer? Föreläsaren Anna Tebelius Bodin har i hela sitt yrkesliv varit fascinerad av kroppens mest outforskade del – hjärnan.

Anna Tebelius Bodin ville förstå hjärnan för att förstå sig själv. Det tog henne först till Lund och sedan till Harvard. Hon menar att vi blir bättre på att leda oss själva – och andra! – genom livet och karriären om vi bara förstår lite mer om hur hjärnan fungerar. För HR People berättar hon om…

…sitt intresse för hjärnan:

»Det finns inget som är mer intressant än hjärnan. Det är i hjärnan saker händer. Jag blev intresserad av processen att lära mig saker när jag gick i skolan. 

Jag läste psykologi på universitetet och sedan blev det mer fokus på själva organet där allt händer. Ur detta kom ett intresse för, inte bara den lärande hjärnan, utan också vår förmåga att kommunicera, bedriva ledarskap, känna motivation och uppleva välbefinnande. Allt det där formas i hjärnan.«

…syftet med att utforska hjärnan:

»Jag är kognitionsvetare. Det är kognitionen som fascinerar mig, alltså psykologin kopplad till hjärnan. Det är det som är relevant. Jag studerar inte hjärnan för att bli bra på biologi utan för att bli bra på människor. 

Jag vill bidra med kunskap som gör människors liv bättre genom kunskap om hjärnan, inte bara göra spännande saker på ett labb. Det är psykologin jag tycker är intressant. Det blir mer verkligt, lättare att påverka. Det är verkliga biokemiska substanser man utsöndrar. Det är verkliga signaler, fysiska och kemiska, som uppstår i hjärnan.«

… om det finns hemligheter i hjärnan vi inte känner till:

»Oh, ja. Till största delen är hjärnan outforskad. Det är en väldigt liten del vi förstår oss på. Vi kan dra en del slutsatser utifrån studier vi gjort på hjärnan. Samtidigt säger flera framstående hjärnforskare att de inte vet hur vi kan ta ett glas och föra det till munnen för att dricka. Det är som universum – vi måste låtsas förstå en del för att vi ska kunna utnyttja kunskapen.«

Anna Tebelius Bodin
Författare och prisbelönt talare. Den senaste boken kom ut 2021 på engelska: The Analogue Brain in the Digital Era.

…om hjärnans förutsägbarhet:

»Hjärnan är förutsägbar i den bemärkelsen att vi vet att en hög kortisolnivå kommer att begränsa mängden syresatt blod till vår pannlob, vilket gör det svårt att lösa problem, vara analytisk och ha kontroll över impulser. Det är förutsägbart. Skrämmer vi människor så att de får ett stresspåslag med hög kortisolutsöndring, då blir vi begränsade. Sådana konsekvenskedjor ser vi. 

Hjärnan är inte en dator i den bemärkelsen att vi kan öppna den när som helst och den ger samma information på samma kommando. Hjärnan är mer analog. Den är beroende av sin kontext, vart man riktar fokus, utsöndringar och spänningar. Det finns en mängd påverkande parallella processer. Så den är inte förutsägbar.«

…vad vi tjänar på att förstå hjärnans funktion:

»När vi förstår hur hjärnan fungerar förstår vi hur vi själva fungerar. Och att förstå hur man fungerar ger en trygghet och en medvetenhet om varför man tar vissa beslut. Det gör att vi blir mindre distraktionsstyrda och mer målstyrda i vårt beteende.

»Vi kan dra slutsatser utifrån studier vi gjort på hjärnan. Samtidigt säger framstående hjärnforskare att de inte vet hur vi kan ta ett glas och föra det till munnen för att dricka.«

Hjärnan har alltid en agenda. Antingen är det någon annans agenda eller så är det vår egen, där vi har siktet inställt på något vi vill göra. Ju mer vi känner till om hjärnan, desto större inflytande har vi över vad vi väljer för beteende och vilka tankar vi tänker. Det ökar vårt välbefinnande och stärker vårt lärande. Det leder till en mer medveten kommunikation, vilket stärker ledarskap och medarbetarskap.«

…att hjärnan strävar efter att styra hjärnan:

»Det är konstigt. Bland det mest fascinerande man kan tänka sig. Det är svårt att greppa tanken att vi har ett biologiskt organ som har ett medvetande. Hjärnan kan tänka om sig själv! Det är ju inte rimligt någonstans, men nu är det så. Vi får förhålla oss till det – använda vår hjärna för att tänka om vår hjärna.«

…hur den smarta mobilen påverkar hjärnan:

»Vi är ständigt konsumerande, och det har vi varit sedan 2007, då den smarta telefonen kom. Vi är i ett ›konsumtionstillstånd‹ i motsats till ett reflekterande tillstånd. Människan har tagit pauser i 40 000 år, så länge vi haft vår nuvarande hjärna. 

Anna Tebelius Bodin
Hjärnan har en agenda, menar Anna Tebelius Bodin. »Antingen är det någon annans agenda eller så är det vår egen.«

Fram till för 15 år sedan var det naturligt att man hade stunder på dagen då man var ensam med tankarna. Dessa har vi eliminerat. Uppstår en lucka plockar vi fram en mobil. Det pumpas in information hela tiden, men vi ska komma ihåg att vår hjärna är gjord för att tänka. 

Det är ingen databas, ingen lagerlokal, utan ett tänkande nätverk. När vi inte tillåter den att tänka, då sabbar vi systemet. Det påverkar vår förmåga att ta medvetna beslut och begränsar vår impulskontroll, vår stressnivå, sömnkvaliteten, vår känsla för meningsfullhet… alla områden i livet.«

…det snabba dopaminets makt:

»Mobilen ger en stimulans som vi gjort oss beroende av. Hjärnan får sitt dopamin. Det har alltid styrt mänskligheten, men det har inte funnits tillgång till källor som styr vårt dopamin tills alldeles nyligen. Nu har vi det 24 timmar om dygnet. Vi kan alltid få kickarna och det är rimligt att vi utnyttjar den tillgången. 

Dopamin är en signalsubstans – kemiska molekyler som utsöndras mellan våra nervceller och kopplar ihop dem, vilket ger oss en tanke, en känsla, en erfarenhet, ett minne eller en upplevelse. 

Vi gör det som ger oss dopamin. Det som ger oss mest dopamin, det är det vi kommer att uppmärksamma. Du får en positiv känsla i kroppen när du vinner ett spel eller får en gillatryckning.«

»Vi ska komma ihåg att vår hjärna är gjord för att tänka. Det är ingen databas, ingen lagerlokal, utan ett tänkande nätverk. När vi inte tillåter den att tänka, då sabbar vi systemet.«

…hjärnans mål:

»Enligt hjärnan är det som är bra för oss det som får oss att överleva. Det finns inget annat fokus än överlevnad, utom fortplantning och nästa generations överlevnad. Men det är vår arts överlevnad som hjärnan har som mål. Det innebär att det som styr vårt beteende är samma saker som hjälpte våra förfäder att överleva på savannen. Det var där vi levde när systemet formades.«

…hjärnans syn på förändringar:

»Förändring innebär per definition ett nytt tillstånd vi inte har erfarenhet av att överleva. Då är det per definition en fara. När något är obekant utgör det en fara vi värjer oss mot. Det är därför vi går runt systemet för att kunna göra som vi alltid har gjort. Det känns tryggare. Det är det enkla svaret. Nervsystemet jobbar för att skydda oss. Samtidigt har vi en vilja att utvecklas. Vi drivs av att göra framtiden bättre än nuet och på det sättet överleva. De krafterna kämpar mot varandra.«

Anna Tebelius Bodin
Hjärnans mål är vår arts överlevnad. »Det som styr vårt beteende är samma saker som hjälpte våra förfäder att överleva.«

…använda hjärnan till sin fördel:

»Min devis är att man ska ha som ambition att vara den som är tryggast i rummet. Alla borde ha den ambitionen. Om du har den ambitionen och kommer med budskap, idéer och förslag så tror vi på oss själva, vi kan stå för vad vi talar om. Du kan ju inte veta att det nya kommer att bli bra. 

När du säger till ditt team eller din chef att ›detta kommer att bli bra‹, då kommer det att låta som att du försöker övertyga dig själv. Och säger du det samtidigt som du tittar på en Powerpoint, utan att ha ögonkontakt med dem som ska påverkas – varför skulle ditt budskap göra mig trygg? När du inte är trygg i dig själv? 

De som lyssnar vill ha trygghet, de vill överleva. Vårt kroppsspråk och våra ögon måste utstråla de ord som vi uttalar. Det får inte finnas en dissonans. Vi är så väldigt känsliga när vi läser av varandra.«

»Vårt kroppsspråk och våra ögon måste utstråla de ord som vi uttalar. Det får inte finnas en dissonans. Vi är så väldigt känsliga när vi läser av varandra.«

…hur lika eller olika våra hjärnor är:

»De skiljer sig åt inbördes. De flesta som jobbar med samma sak som jag brukar påtala hur olika vi är. Mitt fokus är alltid hur lika vi är. 

När vi förstår hur lika vi är, är det lättare för oss att bygga empati. Annars måste vi försöka överbrygga olikheter och lita på vår tolerans. Och tolerans fungerar bara när vi inte utsätter hjärnan för stress. Vädrar vi fara, då ryker toleransen. Vi måste bygga empati mellan människor, tycker jag, för att skapa en bättre värld.«

…hjärnans funktion i olika kulturer:

»Den fungerar likadant – men vi har skillnader i kultur och språk som formar vår upplevelse av livet. Vi kan inte känna känslor vi inte har ett begrepp för. Man måste särskilja känslor från emotioner som är det rent fysiska som händer i kroppen. Medan känsla är vår värdering och tolkning av det vi känner i kroppen. 

En känsla är en produkt av något. Det beror på vilken kultur vi lever i och vad vi kallar det vi upplever. Och det formar det vi upplever. Så det blir olika i olika kulturer eftersom vi upplever världen olika. Men vi har samma grundförutsättningar att jobba med.« 

Text: Tommy Jeppsson
Foto: Karl Nordlund

Publicerad: tisdag 24 maj, 2022

ANNA TEBELIUS BODIN 

Titel: Utbildare, föreläsare, författare.  

Bor: Danderyd.

Bästa boken: Fällan av Guy Burt. 

Bästa filmen: Roberto Benignis film La vita é bella.

Dold talang: Kommer ihåg namnsdagar och födelsedagar.

Tränar: Italienska. 

Första jobbet: Började sälja tidningar som tolvåring.

Bästa egenskap: Kan förklara komplexa saker enkelt.

Udda intresse: Hjärnan. Om det räknas som udda.

Mitt motto: När vi förstår mer om hjärnan förstår vi mer om oss själva.