Dags att bygga om ålderstrappan

John Mellkvist är landets ­flitigaste debattör i ålderismfrågor. Här berättar han om…

…en lång kamp som börjar ge resultat.

»Det som händer nu är att fler börjar diskutera ämnet ålder. Min målsättning har just varit att få fler att ta till sig och öppna upp i frågan utan att det blir drabbande. Man hamnar lätt i en förlorarställning om man pratar om åldersdiskriminering. Ungefär: du åker på en smäll och ska i nästa andetag be någon att anställa dig. Självklart blir det då lätt att helt tappa självförtroendet och inte våga söka jobb över huvud taget. Därför är det viktigt att göra det möjligt att prata öppet om problemen på samma sätt som i andra former av diskriminering.«

…vikten av att åstadkomma förändring.

»Världshälsoorganisationen, WHO, valde i våras att kalla ålderismen en global utmaning och efter­lyser nationella strategier på området. Man kan säga att diskursen rört sig från problemen med dess orsaker till en punkt där vi nu börjat titta mer på lösningar och förbättringar. Det är lite av initiativens tid!«

…att rensa bort förlegade synsätt.

»Tillsammans med Sveriges marknadsförbund sjösätter vi denna höst ett initiativ som heter Senior Talent Award. Syftet är att uppmärksamma företag som satsar på senior arbetskraft på olika sätt. Räkna med fler projekt med liknande syfte framöver. Allt fler inser att vi behöver rensa systemen från gamla, förlegade synsätt och rena fördomar och ­ersätta med mer nytänkande. Vi måste skapa möjligheter till de längre arbetsliv som de flesta är överens om att vi går mot.«

…det orättvisa i att åldras.

»För att de som behöver ska kunna få ett kortare arbetsliv med rimliga villkor, så måste andra få möjlighet att arbeta längre, om ekvationen ska gå ihop. Det är ­egentligen bara en spegel av att åldrandet inte är rättvist. Vi åldras alla på olika sätt och har olika förutsättningar, men alla kommer att tjäna på om så många som möjligt kan vara aktiva längre. De som vill vara aktiva längre tenderar ju att må bättre av det – om de får vara efterfrågade, vill säga.«

…att göra skillnad.

»Det är slitsamt för en människa att gång på gång vika ut sitt innersta och bli avvisad för att man bedöms vara för gammal. Jag beundrar verkligen dem som inte ger upp. Det behövs nu inte bara ljus på problemet utan också konkreta förslag på lösningar. Annars är det lätt att det bara blir negativ uppmärksamhet kring ämnet, och där har vi varit. Ämnet ålder har ju länge varit fokuserat på diskriminering och därför varit en dystert laddad diskussion. Men det har förändrats. De senaste fem åren kan jag faktiskt se en skillnad både vad gäller vinklar och innehåll i de nyheter och artiklar jag nås av.«

…om att ingen ålder är bättre än någon annan.

»Ålderism är ingenting vi helt blir av med. Det är djupt mänskligt att jämföra oss med varandra utifrån vår ålder och det sker hela tiden. Det är ett sätt att söka ­referenspunkter att stämma av till­varon mot. Problemet är inte själva jämförandet, utan när man börjar se ned på varandra och tycker att en ålder är bättre än en annan. När man inte ser poängen med alla åldrar utan tänker sig ett slags ›primetime‹ där bara en viss ålder eller ett visst åldersspann är intressant. Det är det som i förlängningen leder till diskriminering.«

»Åldersfixeringen visar sig i att vi blir hela tiden matade med ålderssiffror. Så fort någon citeras står det exempelvis ›John Mellkvist, 49‹. Man gör på så sätt åldern onödigt viktig.«

…riskerna med att skapa ett nytt ›vi och dom‹. 

»Det är viktigt att komma ihåg att det är både äldre och yngre som diskrimineras. Liksom att diskriminering av äldre också skapar problem för de yngre. Det skapar klyftor och konfliktytor mellan generationerna. Man gör äldre rädda för yngre ur konkurrenssynpunkt och man fråntar yngre möjligheten att få kunskap, erfarenhet och visdom från de äldre. Det finns en massa uppenbara risker med att sortera ut den ena åldersgruppen från den andra.«

…att HR vet vikten av mångfald – men glömmer äldre. 

»Företag har fortfarande formulär där den som söker jobb tvingas ange sitt födelsenummer. I dessa fall sorteras många ut direkt, vilket så klart är ett problem. Det är inte för inte som åldersdiskriminering kal­las ›den tysta diskrimineringen‹. Få drabbade vågar prata om det eftersom man direkt hamnar i försvarsställning, med en svag förhandlingsposition. Tystnaden har också gjort att problemet inte setts som en viktig fråga av HR-avdelningarna. Frågan är en så kallad ›sleeper‹, som ligger och pyr under ytan. Så centralt betydelsefull, utan att någon kunnat eller vågat adressera den.«

… ålderismens kommande #metoo-uppror. 

»Även om den pågående åldersdebatten på många sätt är en mjukare uppgörelse än #metoo, finns en likhet i att allt fler känner sig manade att ta bladet från munnen – och gör det. Befolkningen blir äldre i vår del av världen och vi kommer att behöva jobba längre. Den yngre popu­lationen krymper, vilket gör att företag inte kommer att hitta den talangbas de behöver om de har en för snäv ålderssyn. Vi måste organisera oss för att kunna ta hand om hela befolkningen på ett bättre sätt.«

…att åldersfixeringen är något typiskt svenskt.

»När jag talar med personer från andra länder säger de oftast att det ser precis likadant ut där de är. Men Sverige har utan tvekan fler förutsättningar för ålderism än andra länder och grogrunden är den starka åldersfixeringen. Den orsakar åldersfördomar och i förlängningen, den olagliga åldersdiskrimineringen. ­Åldersfixeringen visar sig i att vi blir matade med ålderssiffror hela tiden. Så fort någon citeras så står det exempelvis ›John Mellkvist, 49‹. Man gör på så sätt åldern onödigt viktig. Vi har ett personnummersystem som dagligen påminner andra och dig själv om när du är född. Sam­tidigt vet vi att ålder är så mycket mer än en siffra. Den kronologiska åldern är den dominerande definitionen, men det finns ju även biologisk, psykologisk och social ålder att beakta. Ålder är ett sammansatt begrepp och ytterst individuellt. Är du en ›young elder‹ eller en ›old soul‹?«

…att ändra synsätt

»Sverige är ett teknikorienterat land. Vi har en ganska liten arbetsmarknad med stor konkurrens om jobben och ovanpå det en accelererande digital utveckling. Det har resulterat i en ängslig arbetsmarknad där man medvetet rationaliserat bort äldre arbetskraft, till förmån för yngre dito, för att komma åt den senaste kompetensen. Det är som att man tror sig slippa satsningar på kompetensutveckling, vilket är en tankevurpa. När befolkningen blir både större och äldre måste vi ändra vårt synsätt, från avveckling till utveckling.«

»Det är viktigt att komma ihåg att det är både äldre och yngre som diskrimineras. Liksom att diskriminering av äldre också skapar problem för de yngre.«

…hur äldre ska tänka och agera.

»Ju mer erfarenhet du har bakåt i tiden, desto mer ska du fokusera din kommunikation på vad du vill göra i framtiden. Annars är det lätt att hamna på defensiven. Att luta sig mot gamla segrar och referera till saker långt bak i tiden är en fara när du söker nya jobb, eftersom det motverkar den framåtenergi som attraherar vid rekrytering. Du ska lyfta fram vad du vill göra nu och framåt. Det ger dig en helt annan lutning i samtalet, vilket är viktigt inte bara utåt utan även gentemot dig själv. Låt detta även återspeglas i din Linked­inprofil. Vikta om informationen med fokus på närtid och framtid. Ett bra synsätt är att första halvan av arbetslivet handlar om att bygga, den andra om att redigera. Kom ihåg att vi lever i en tid där företag utannonserar tjänster där ›erfaren‹ betyder 3–5 år. Hur ska man då ses som något annat än överårig om man arbetat i 30 år? Ohållbart såklart, men klokt att förhålla sig till.«

…att bli avfärdad som över­kvalificerad.

»Om någon säger att du är överkvalificerad, fråga gärna den personen om de hade sagt detsamma till sina barns lärare eller sin förälders läkare. Det vill säga kännbara tillfällen då det är uppenbart oklokt att tacka nej till mer kunskap, erfarenhet och insikt än vad tjänsten kräver. Som arbetslivet förändras kommer vi få ett växande överskott av överkvalificerade människor där ute som gjort andra och fler saker än vad som behövs i nästa jobb.«

…att fel bakgrund kan vara rätt.

»Tidigare har jobbsökande människor med andra bakgrunder än de mest givna för olika roller haft svårt att ens komma i fråga. Men inte minst den snabba teknikutvecklingen gör att företagen kommer få allt fler sökande som gjort helt andra saker tidigare, men som är ytterst motiverade. Det kan handla om att inte vilja ha samma personalansvar som förra gången, en önskan om att gå från chef till specialist – eller att helt byta bana efter en lång karriär. Din resumé kommer bli mer av en katalog av saker du gjort och det linjära cv:t håller på att förlora sin betydelse. Detta ser vi redan nu, exempelvis på Linkedin där du bygger på med en massa olika kompetenser som andra människor sedan får intyga. Dina mjuka kunskaper, exempelvis förmågan att lära nytt, blir alltmer din viktigaste hårdvaluta.«

…att välja ålder.

»Att åldras är att utvecklas och alla åldrar har sina poänger. Tanken med min bok var att gå igenom åldersbegreppet, vända och vrida på det och att förhoppningsvis leverera en del nya och uppbyggliga perspektiv. Jag vill göra det lättare att trivas med din nuvarande ålder – och att du ska kunna se framåt med tillförsikt vid en ålderssvacka. Din erfarenhet ska aldrig vara en belastning. Oavsett om du haft bra eller dåliga erfarenheter är det något du kan använda framåt. Du kan exempelvis ha varit en usel beslutsfattare hela ditt liv, men just detta kan göra dig till en fantastisk rådgivare.« 

Text: Tommy Jeppsson
Foto: Morgan Norman