Följ med till framtiden!

Claudia Olsson har läst industriell ekonomi på KTH och internationell ekonomi på Handels. I sitt företag, Stellar Capacity, arbetar hon med att skapa insikt och kunskap om hur digitaliseringen kommer att påverka våra liv – i synnerhet när det handlar om organisation och ledarskap. Hon ser en framtid där människor blir mer digitala och det digitala blir mer mänskligt. Här delar hon med sig av sina tankar om…

…hur man leder i en digital värld:

»Tidigare var vi organiserade för att massproducera. Då krävdes tydliga linjer och en hierarkisk organisation. Man styrde med hjälp av kontroll av information och informationsflöden. Det möjliggjorde specialisering och storskalig produktion. Däremot var det svårare att ställa om snabbt. Organisationen var långsam. Det digitala ledarskapet är ett nätverkat ledarskap. Man styr inte uppifrån och ned utan arbetar i nätverk och styr med förtroende och samarbete som verktyg. Man får då ett flöde av kunskap och bygger ett förtroende mellan de olika aktörerna i nätverket. Det digitala ledarskapet behöver vara mer coachande. Det är omöjligt för chefen att ha koll på allt som sker. I stället blir det viktigt att man möjliggör för organisationen att ta vara på nya möjligheter och hantera risker. Då krävs en anpassningsbar organisation där chefen möjliggör för de anställda att ligga i framkant vad gäller kunskap och motivation.«

…att vara i ständig förändring:

»Digitalt ledarskap handlar också om att man delar ett digitalt mindset, att förstå att förändringen inte är statisk eller en engångshändelse. Förändring är ett konstant flöde som kommer att gå snabbare framöver. Det beror på att teknikutvecklingen går så snabbt. Vi har haft exponentiella trender där beräkningskraft fördubblas vartannat år. Processorer och maskiner blir alltmer kapabla att göra komplexa uträkningar. Detta parallellt med att vårt globala nätverk växer – exempelvis genom att vi adderar sensorer som delar data, beräkningar, information och observationer men också genom att fler människor globalt får tillgång till internet – gör att utvecklingstakten ökar. Våra organisationer måste förändras för att matcha den utvecklingen – både i hur vi jobbar tillsammans och i sättet vi leder.«

»Det digitala ledarskapet är ett nätverkat ledarskap. Man styr inte uppifrån utan arbetar i nätverk och styr med förtroende och samarbete.«

…vad alla bör veta om de kommande åren:

»Förhoppningsvis kommer vi att kunna använda tekniken till att förbättra rekryteringarna – göra dem mer rättvisa, mer effektiva och mer etiska. Screening kan göras mer objektivt. Vi måste självklart vara försiktiga och se till att data inte fortplantar stereotyper vi har sedan tidigare. Vi ska inte bygga framtidens beslut på de beslut vi tagit historiskt. Vi ska snarare utveckla tekniken och se till att vi fattar bättre beslut. Vi kommer också att se på kompetens och kunskap på ett annat sätt. Vi kommer att mäta färdigheter på nya sätt. Ett cv kommer att vara ganska daterat. Det kommer att finnas andra sätt att testa färdigheter i realtid inför olika rekryteringar. Vi kommer att veta mer om hur orden påverkar olika beteenden. Med en datadriven ansats kommer vi kunna anpassa våra texter och hur vi skriver för att få större påverkan i allt från annonser till internkommunikation. Vi kommer också att kunna mäta våra medarbetares välmående på ett bättre sätt, så att alla kommer bättre till sin rätt på jobbet.«

…saker bara människor kan:

»Fler organisationer kommer att värdesätta det vi kallar för ›power skills‹, det vill säga färdigheter som kreativitet, nyfikenhet, lärande, empati och medkänsla. Det är saker som är svårare för datorer att ersätta. Dessa färdigheter är viktiga när vi ska innovera och bygga mer öppna, moderna organisationer. Fler bolag och myndigheter kommer att mer aktivt behöva arbeta för att hitta den typen av färdigheter och utbilda runt dessa för att man ska kunna ta vara på det digitala på bästa möjliga sätt. De flesta organisationer kommer behöva aktiva lärandestrategier och även en kultur av nyfikenhet, öppenhet och kunskapsutbyte.«

…att sommarprata:

»Efter mitt sommarprat 2021 var det många som hörde av sig, som brinner för de här frågorna. Vi har hjälpt många organisationer att sätta upp program för att träna upp digitala färdigheter. På HR-området var det många som var tacksamma för att jag belyste hur viktigt HR kommer att vara för organisationer framåt. Det är en viktig strategisk del av positioneringen av bolagets digitala framtid. Företag och anställda måste bli så lärande som möjligt för att kunna ta till sig den digitala utvecklingen. Det är en nyckelfaktor för framtida framgång och för att bli konkurrenskraftig.«

…rädsla för utvecklingen:

»Det finns en optimism kring hur tekniken kan bidra positivt på de flesta områden: jobbet, livet och samhället, men det finns självklart också områden där vi måste vara försiktiga, inte minst när det gäller delning av våra personliga data – cybersäkerhet! – men också kring potentialen och riskerna med den AI vi utvecklar. Där är det viktigt att vi lär oss så mycket som möjligt kring potentiella fallgropar och negativa konsekvenser. Vi måste tänka på vilken typ av etiska överväganden vi behöver göra när vi utvecklar AI redan i dag.«

»Det är viktigt att vi ser till att dela kunskap så att ingen hamnar i ett digitalt utanförskap på grund av ålder, tillgänglighet eller socioekonomisk bakgrund.« 

…HR och digitaliseringen:

»Jag ser att HR skulle behöva mer självförtroende inom området. HR har en viktig roll i hur vi ska lyckas med digitala initiativ och transformation. När man ser att digitaliseringen inte bara handlar om teknik utan lika mycket om beteende, samarbete, medarbetare och kultur, ja, då ser flera att de faktiskt också är så kallade digitala ledare och kan vara med och driva förändringen.«

…de digitala klyftorna:

»Det finns en risk för polarisering mellan länder som ligger långt fram och länder som inte gör det. Det är viktigt att vi jobbar med kunskapsöverföring så att inte vissa länder eller regioner halkar efter. Det gäller även nationellt. Det är viktigt att vi ser till att dela kunskap så att ingen hamnar i ett digitalt utanförskap på grund av ålder, tillgänglighet eller socioekonomisk bakgrund. För att använda många samhällsfunktioner krävs en digital grundkunskap och samtidigt visar studier på EU-nivå att fyra av tio saknar en digital baskompetens. Risken är att vissa personer stängs ute från viktiga samhällsfunktioner. Därför måste fler höja sin digitala kompetens. Där är det viktigt att se till att alla förstår att de kan vara med och att de kan lära. Vi måste förmedla att det finns hopp och möjligheter att ta till sig tekniken. Det är inte så att förändring är något som händer en, utan snarare att man kan och bör vara med och driva den.«

…sitt tidiga teknikintresse:

»Jag har alltid varit intresserad av teknik. Som liten hade jag många elektriska leksaker, allt från datorer som lärde ut engelska till spännande spel som Civilization. 

Teknikintresset blev speciellt stort när jag insåg hur tekniken kan göra skillnad på ett positivt sätt i samhället och i affärer. Jag såg att det verkligen var en möjliggörare. Det var en bidragande faktor till att mitt intresse växte.« 

…utvecklingens hastighet:

»Många tenderar att överskatta hur snabbt det går på kort tid och underskattar hur mycket som förändras på längre sikt. Man tänker att det inte är så mycket som förändras när det egentligen sker väldigt radikala skillnader över ett par decennier. Det har vi ju sett under vår livstid med internet och just nu händer mycket när det handlar om att överföra värden med krypto- och blockkedjeteknik. Men också genom nya metaversum som vi bygger där vi i en virtuell värld kommer kunna interagera på olika sätt.«

»Fler organisationer kommer att värdesätta det vi kallar för ›power skills‹, det vill säga färdigheter som kreativitet, nyfikenhet, lärande, empati och medkänsla.« 

…att ta vara på digitaliseringens fulla potential:

»Om vi tar vara på digitaliseringens fulla potential kan vi även ta vara på människans fulla potential. Detta uppnår vi genom att använda teknik som underlättar i vår vardag. Vi får hjälp med uppgifter som är svåra, repetitiva och ansträngande. Det möjliggör för oss att i stället göra sådant som intresserar oss mer och där vi kan ta vara på vår mänskliga kreativitet, nyfikenhet men även vår emotionella intelligens. Sedan möter vi ineffektivitet i olika delar av samhället. Jag ser att det till exempel skulle kunna gå att utbilda barn och ungdomar bättre genom utbildningslösningar som är mer individanpassade. Sjuk- och hälsovård skulle kunna bli ännu mer preventiv genom att man kan följa data mycket närmare. Det finns ett antal sådana områden där digitaliseringen kan göra stor skillnad om vi tar vara på tekniken.«

…människans roll i det digitala landskapet:

»Alla är inte lika öppna för kontinuerlig och konstant förändring. Människan söker trygghet och samhörighet. Det tror jag att tekniken kan hjälpa till med. Vi ser också att man kan få samhörighet även över geografiska avstånd. Man är inte bunden till dem som bor närmast. Man kan hitta communities och personer med liknande intressen och helt nya sammanhang online. Det är något som hjälper människan. 

Men kontinuerlig förändring kräver att vi hela tiden förändras. Det är inte något externt fenomen. Ska en organisation hinna med i den förändring som sker måste vi matcha den externa förändringstakten med den interna. Alla är inte öppna för det. Det hotar den personliga tryggheten. Man måste jobba med den psykologiska tryggheten så att förändring ses som något positivt.«