Nyligen belönades »Sila snacket« med Årets Jämställdhetspris på Betonggalan. Kampanjen, som syftar till att motverka diskriminerande jargong i byggbranschen, drog i gång för ett år sedan. Och har vuxit i rekordfart.
»Vi har haft möten med över 200 företag och det handlar inte bara om byggbranschen«, säger initiativtagaren Roger Sandgren, kommunikationsansvarig på TL Bygg.
Det började med att TL Bygg ville lyfta brister i kommunikationen som kan ställa till med problem i byggprocesserna.
»De olika aktörerna talar ofta olika språk och det kan leda till dyra missförstånd, pajade tidsplaner och ibland lite tråkigare arbetsmiljö.«
För att lyfta problematiken skapade TL Bygg ett spel med ord som används vardagligt hos entreprenörer, men kanske är obegripliga för andra. De efterlyste förslag på branschjargong från de anställda i TL Bygg och andra företag. När Roger Sandgren läste förslagen förstod han att det var dags att göra något åt saken – och »Sila snacket« var fött.
»I arbetsmiljöer med en exkluderande jargong mår medarbetarna många gånger sämre.«
»Det kom en massa fyndiga formuleringar och ordvitsar, men vi fick också en lång lista med ord och formuleringar som inte kändes okej. När man ser ord som är direkt exkluderande och som används i vår bransch, då förstod vi att vi var tvungna att göra något.«
»Sila snacket« blev snart en bred angelägenhet.
»Vi ville göra något åt problematiken i vårt eget företag, men insåg att om vi gör det för oss själva så kommer inget förändras – vare sig i branschen eller vårt eget företag. I ett byggprojekt utgör vi kanske tio procent av dem som rör sig där. Och det räcker inte att bara tio procent silar snacket. På mansdominerade arbetsplatser byggs ofta en hård och exkluderande jargong upp, som gör att folk inte känner att de passar in.«
Att anamma en jargong – är det ett sätt att smälta in?
»Vi har sett i våra undersökningar att det är otroligt viktigt med gemenskap. För att bli en del av den anpassar man sig ofta till jargongen. Man dras med. Det arbetar vi för att förändra. Sedan är det viktigt att poängtera att det finns fantastiska element i jargongen också, som binder folk samman och skapar härlig stämning. De delarna ska vi givetvis ha kvar.«
Går det att förändra?
»Det är jag helt övertygad om. De flesta som använder en exkluderande och ibland kränkande jargong gör det inte för att såra utan för att det är en del av kulturen. De är inte alltid ens medvetna om att de sårar. När man lyfter frågan så är det många som lyssnar. Och ja, vi har märkt att ›Sila snacket‹ fungerar. Det är otroligt roligt.«
Vad händer om man inte gör något?
»I arbetsmiljöer med en exkluderande jargong mår medarbetarna många gånger sämre. Det finns de som inte mår bra och som kommer hem med en klump i magen. Inom bygg vet vi att det är många som slutar i branschen på grund av detta, men fler väljer att inte ge sig in i den. Detsamma gäller säkert andra branscher med liknande problematik.«
Text: Tommy Jeppsson
Foto: Peter Cederling