AI är redan här. När du chattar med kundtjänst, när du skickar in en faktura i ekonomisystemet. När Google Home rekommenderar låtar som du tycker är förvånansvärt bra. När Siri i din Iphone förstår vad du säger. När din bil fickparkerar själv: AI alltihop. Enligt SCB använder drygt fem procent av de svenska företagen AI på något sätt redan i dag. Den siffran kommer att öka dramatiskt.
Enligt en rapport av analysföretaget Kairos Future blir arbetstagare mer nöjda med sitt arbete ju högre grad av digitalisering och automatisering det finns på arbetsplatsen. I samma undersökning konstateras det att var femte arbetsuppgift kan skötas av en AI. Och nästan 35 procent av de tillfrågade uppger att mellan 25 och 100 procent av deras nuvarande arbetsuppgifter borde kunna automatiseras.
Inom organisationen för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, pågår sedan en tid tillbaka ett omfattande arbete för att förbereda för AI. Målet är att Sverige ska bli världsledande på AI och på så sätt få en välfärd och en samhällsservice som är smartare, mer effektiv och bättre. Bara inom sjukvården hoppas man att AI kan bidra med snabbare, mer korrekta diagnoser och befria läkare från tidsödande arbetsuppgifter som att titta på röntgenbilder. Här kan alltså AI ge oss mer mänsklig kontakt, i och med att läkare då får mer tid att träffa patienter.
Under hösten har sociala medier och vanliga medier svämmat över av Chat GPT, en AI-driven chattrobot, som kan skriva… tja, det mesta. Det går att föra hyfsat meningsfulla samtal med den. Du kan be den skriva en dikt, en uppsats eller en platsannons. Marcus Weiland, som är vice vd för AI-konsultbolaget Savantic, har naturligtvis redan testat den.
»Vi är fortfarande i det som vi kallar ›human in the loop‹, det vill säga att du fortfarande behöver en människa som granskar saker och ting.«
»Häromdagen skulle jag lägga ut en annons för en dataingenjör och lät Chat GPT skriva. Den texten var nästan bättre än min.«
De flesta är eniga om att lösningar som Chat GPT i framtiden kan användas för att skriva ganska standardiserade texter, som platsannonser eller kortare nyhetstexter. Exakt var gränsen går, vet vi inte än. Men vi behöver fortfarande människorna.
»Vi är fortfarande i det som vi kallar ›human in the loop‹, det vill säga att du fortfarande behöver en människa som granskar saker och ting«, säger Marcus Weiland.
Men HR då? Vad kan vi automatisera i vår bransch? För handen på hjärtat: Visst finns det arbetsuppgifter du helst skulle slippa? De där kvittona som ska matas in i systemet. Resultaten från medarbetarundersökningen som ska analyseras. Eller – ännu värre – det där jobbiga samtalet med Daniel på säljet.
Om det fanns automatiska lösningar för allt det skulle du kunna koncentrera dig på det roliga med HR-jobbet: att få dina medarbetare att växa, rekrytera nya stjärnor och skapa en bra arbetsplats. Men när det gäller HR är teknologin fortfarande i sin linda. De försök som gjorts har inte alltid slutat väl, berättar Marcus Weiland.
»Amazon använde till exempel en AI för att välja ut kandidater till ett jobb som utvecklare. AI:n skulle utvärdera cv:n och den lärde sig att ›om du är man är du en bättre utvecklare‹, eftersom det var fler män än kvinnor i de cv:n som den tränades på. ›Man‹ var en stark indikator på att det var en bra utvecklare. När de upptäckte att systemet hade den egenheten, drog de tillbaka det.«
Nej, då ligger det närmare till hands att automatisera de mer mekaniska, administrativa uppgifterna, menar Marcus Weiland.
»Inom HR finns det vissa saker som det är enklare att tänka sig att man automatiserar. Till exempel annonser. Eller att hantera medarbetarnas frågor kring policyer för resor, kvittoinlämning och all sådan administration som är en jättestor apparat på ett större bolag.«
Att en AI-styrd robot kommer att ersätta en människa när det gäller känsliga möten som uppsägningar eller feedbacksamtal – det känns inte troligt, menar Marcus Weiland. Men man ska aldrig säga aldrig. Redan nu finns det exempel på jobb där den enda chefen du har är digital.
»Om du jobbar på Uber till exempel, då är ju appen din chef. Det är appen som talar om för dig om du får köra eller inte köra. De som befinner sig i gigekonomin, de är redan där. Det är en algoritm som säger att ›nej, tyvärr du får inga fler körningar – du är uppsagd‹«.
Det är lätt att bli stressad av utvecklingen. Vissa får impulsen att hoppa ned i AI-grytan med hull och hår. Men sakta i backarna – många experter varnar för att skynda med att införa AI. Det finns nämligen risker: all AI drivs av data, och den datan riskerar att läcka. Om det handlar om känsliga detaljer – som journaluppgifter och annat privat – måste du vara extra försiktig. Och så det som Amazon bittert fick erfara: en AI kan lätt bli fördomsfull. Om den lär sig att det finns fler manliga chefer, kan den börja anta att manliga chefer är bättre.
Riskerna är alltså stora – men möjligheterna minst lika stora. Inte minst när det gäller repetitiva, administrativa uppgifter. Men även annat, betydligt mer avancerat. Slutsatsen är tydlig: framtiden är automatisk. Och den är redan här.
Visste du att Sveriges HR Förening erbjuder utbildningar inom HR-digitalisering? Läs mer här.
Text: Kalle Dixelius
Illustration: Martin Nicolausson
