Winter Carl Hanssons målning Ålderstrappan visar livet i form av ett kärlekspars vandring upp- och nedför decennielånga trappsteg. Efter 50, höjden, har de två kroknat och börjat gå stadigt nedåt. Vid 70 ser det rätt kört ut.
Målningen gjordes 1799. I dag lever vi generellt sett inte bara längre än för några generationer sedan. Vi är piggare, friskare, mer uppdaterade och aktiva längre fram i livet. Och många både vill och kommer att behöva jobba längre än förr, inte minst då pensionskistorna börjar skramla oroväckande tomt.
Har vi därmed ställt om?
Inte riktigt. På arbetsmarknaden råder två högst motstridiga trender. I den ena ringhörnan står Ungdomskulten segervisst. Dess svagheter finns i kompetensbrist, stresskänslighet och viss illojalitet. I den andra ringhörnan väntar Silvertsunamin. Den växande våg av äldre människor med erfarenhet, lojalitet och, som sagt, både med förmågan och viljan att jobba. Silvertsunamins främsta svaghet? Att man är oönskad.
Detta brukar kallas ålderism och om denna dyker ständigt nya vittnesmål upp. Som i en debattartikel i Journalistförbundets tidning Journalisten nyligen. Artikelförfattaren beskriver sig som en »rutinerad, mångsidig, stresstålig, analytisk, kritiskt granskande och flexibel reporter. Ett kap.« Men hon har inte kommit på fråga för någon av det hundratal tjänster som hon sökt, såväl fasta anställningar som vikariat. Katarina, som den arbetslösa reportern heter, är 61 år gammal.
»Forskarna skickade ut 6 000 påhittade jobbannonser.
Ju högre påhittad ålder, desto mindre chans att få ett svar.«
I studien Så påverkar arbetssökandes ålder och kön chansen att få svar på jobbansökan visade forskarna Magnus Carlsson, Linneuniversitetet, och Stefan Eriksson vid Uppsala universitet, att det redan i 40-årsåldern blir svårare att få jobb. Man skickade fler än 6 000 påhittade jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter bland annat administratörer. Ju högre påhittad ålder, desto mindre chans att ens få ett svar.
Detta trots att när frilanskonsultbolaget Kvadrat med hjälp av Sifo i rapporten Det lyckliga arbetslivet nyligen intervjuade arbetstagare, en HR-chef, en ekonomiprofessor och en psykolog, blev en av slutsatserna att äldre medarbetare mår betydligt bättre än yngre. Eller för att använda siffror: 71 procent av de över 50 uppger sig ha ett lyckligt arbetsliv, jämfört med 56 procent för 18—34-åringar.
Äldre är alltså såväl erfarna som glada medarbetare – och en dröm för arbetsgivarna? Kanske. Det internationella bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad visade i en guide för 2020-talets HR-utmaningar med bland annat kompetenstapp vid pensioneringar hur BMW lyckades öka produktiviteten med 7 procent genom åtgärder till förmån för äldre arbetstagare.
Sannolikt hade inte biljätten Ålderstrappan på väggen.
Text: Niklas Wahllöf
Illustration: Salka Hallström/Dall-E 2