Sverige hade precis vunnit en viktig EM-kvalmatch mot Azerbajdzjan med 5-0. Svenska folket lutade sig tillbaka i tv-sofforna medan de evighetslånga efter-matchen-intervjuerna rullade igång.
Gäsp.
Plötsligt stiger volymen från tv:n. Förbundskaptenen Janne Andersson höjer rösten. Expertkommentatorn Bojan Djordjic likaså. Andersson blir förbannad över en fråga. Snart står de och skriker åt varandra.
Till slut går topplocket på Janne Andersson.
Den vanligtvis balanserade förbundskaptenen gestikulerar och avbryter till slut, högröd i ansiktet, intervjun och marscherar därifrån. Experterna i studion gapar. Vi i sofforna också.
Vad tusan var det som hände?
I en ordbok kan man läsa att »bilens topplock utsätts för konstant press från vatten, olja, avgaser och bränsle. Om en topplockspackning går sönder så är det på grund av överhettning«.
Var det precis detta som hände Janne Andersson? Konstant press som ledde till överhettning?
Det har vi naturligtvis ingen aning om.
På en presskonferens dagen efter sa han själv att »det slog slint på något sätt« och »jag mår jättedåligt när jag ser det själv efteråt«. Intressant är vad som skedde i efterdyningarna av utbrottet. Dagarna efter kommer analyserna. Många berömmer honom, för en ledare måste ju få säga ifrån. Andra kräver att han ska avgå, för en ledare kan inte bete sig hur som helst.
Hans utbrott öppnade också upp för diskussioner. Vad ska man stå ut med? Ska en chef stå ut med mer än andra? Vad gör vi om det händer på vår arbetsplats? Ja, det har det förresten redan gjort. Du minns väl när Maggan på ekonomiavdelningen exploderade eller när Olof på rekryteringen skrek sig blå och…
Detta kan man prata massor om. Och vad passar då bättre än att kontakta Gunnel Hensing, professor i socialmedicin. Nej, inte för att prata om Janne Andersson. Utan för att hon bedriver forskning om psykisk hälsa i arbetslivet.
En viktig fråga är om individen eller organisationen bär ansvaret om någon tappar behärskningen. Gunnel Hensing slår fast att arbetsgivare har ansvaret för att uppfylla det som står i arbetsmiljölagen om att förebygga ohälsa, arbeta för en god och säker arbetsmiljö – och att samverka med arbetstagare för att uppnå en god arbetsmiljö.
»I lagen står också att arbetstagare bidrar genom att följa föreskrifter och att informera om problem i arbetsmiljön. En bra arbetsmiljö uppnås bäst genom att ledning och medarbetare samarbetar«, säger hon.
För en chef kan det vara svårt att upptäcka om en medarbetare mår dåligt. Ett öppet klimat där det går att prata om psykisk hälsa kan underlätta för både chefer och anställda. Ett första steg kan vara att chefer tar upp frågor om psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa på arbetsplatsträffar.
»I en kunskapsöversikt som Folkhälsomyndigheten tagit fram visar forskningen att just dialog om arbetsmiljö är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa«, berättar hon.
I mindre företag kan det uppstå speciella problem om en chef mår dåligt eftersom chefen kanske är den som själv som skapat organisationen.
Saco och Previa har båda rapporterat om att sömnproblem och även sjukskrivningar ökar bland chefer. Gunnel Hensing konstaterar:
»Sömnproblem är viktigt att ta på allvar för det kan leda till andra problem som exempelvis psykisk ohälsa. Ett första steg är att fundera över om arbetsbelastning och bemanning. Chefer förväntas klara väldigt många olika uppgifter inom arbetslivet. Professor Annika Härenstam, vid Stockholms universitet, har visat att chefsbemanningen i mansdominerade kommunala sektorer har en betydligt tätare chefsbemanning än de kvinnodominerade.«
Text: Ola Liljedahl
Illustration: Salka Hallström/Dall-E 2