Arbetsgivare i Sverige halkar efter

»Det är dags att se över vilka förutsättningar som HR/People-funktionen har för att jobba med kompetensutveckling. Här finns risker för att svenska företag halkar efter internationellt när kunskapskraven på arbetsmarknaden höjs och förändras«, säger Stefan Tengblad, professor i human resource management, HRM, vid Göteborgs universitet.

Arbetsgivare i Tyskland, Storbritannien och Japan satsar mest

I Sverige lägger 40 procent av arbetsgivarna fyra procent eller mer av lönekostnaden på utveckling av sina medarbetare. Det ska jämföras med det globala snittet där 56 procent av arbetsgivarna använder en lika stor andel av lönesumman till utveckling av medarbetare. Bland de länder som satsar mest finns länder som Storbritannien, Tyskland och Japan. 

»Årets Cranet-rapport slår hårt mot den svenska självbilden där vi ofta ser oss som ett föredöme när det kommer till medarbetarnas möjligheter till utveckling. Cranet-rapporten är helt klart en tankeställare. Med tanke på att så många svenska arbetsgivare ger starka uttryck för att det är svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens borde intresset för att kompetensutveckla de medarbetare som man har vara större«, säger Johanna Flanke, generalsekreterare, Sveriges HR-förening. 

Svaren från de 500 svenska HR-cheferna visar att arbetsgivare med mindre än 1 500 anställda lägger en större del av lönekostnaden på utveckling av sina medarbetare än vad större arbetsgivare gör. Ett annat resultat är att privata arbetsgivare satsar mer än offentliga arbetsgivare. 

Sverige sticker också ut när det kommer till vilka personalgrupper som får tillgång till utbildning i jobbet. I Sverige är utbildningsdagarna mer orättvist fördelade än det globala genomsnittet. Medianvärdet bland svenska chefer och högre tjänstemän är fem utbildningsdagar per år. För arbetare är medianvärdet tre utbildningsdagar per år, eller två dagar färre än det globala medianvärdet. 

»Visst är det viktigt att ha välmotiverade chefer, men det är även viktigt att ha effektiva arbetsgrupper i produktion och distribution. Med kompetensutveckling går det att undvika störningar i produktionen och det är lättare att genomföra effektiviseringar«, säger Stefan Tengblad. 

Om Cranet-rapporten

Cranet-rapporten görs av The Cranet Network, som är en global sammanslutning av Human Resource Management-forskare under ledning av Penn State University i USA. Detta är nionde gången sedan 1989 som Cranet-rapporten presenteras och datan till den samlades in under 2021 och 2022. I Sverige är genomförandet av Cranet-rapporten en av de saker som Centrum för global human resource management, CGHRM, och Sveriges HR-förening samarbetar om.

»Cranet-rapporten är viktig för att tillsammans ge oss förutsättningar att se vår egen utveckling inom HR/People-området i Sverige relation till andra länder«, säger Johanna Flanke, generalsekreterare, Sveriges HR-förening.

Här kan du ladda ner rapporten Rustade för framtiden? Om kompetensförsörjning i Sveriges utifrån Cranet-data.