Moderskapslönestraffet dränerar arbetsplatser på kvinnor – och skapar samtidigt fler entreprenörer. Sämre löneutveckling får mammor att säga upp sig och starta egna företag.
Kvinnor försvinner i högre grad än män från arbetsplatsen när de får barn. En sida av saken är att mammor är mer föräldralediga, tar ut fler dagar för vård av sjukt barn och oftare än pappor går ner i arbetstid. Det här är vår tids version av de strukturer som för några generationer sedan innebar att kvinnor helt tvingades välja mellan karriär och barn. För hundra år sedan var till och med giftermål skäl till uppsägning för kvinnor inom många sektorer.
Men arbetsmarknaden rymmer också nya och i vissa fall mer oväntade konsekvenser av familjebildning. Ny forskning visar att föräldraskap är tydligare kopplat till nyföretagande för kvinnors del än för män. Ungefär 82 procent av kvinnliga nyföretagare i Sverige har barn. Bland män är det 77 procent, noterar Lucia Naldi, professor i företagsekonomi vid Jönköpings universitet, och hennes kolleger i den vetenskapliga tidskriften Organization Science.
Förklaringen ligger till stor del i det forskarna kallar »moderskapslönestraffet«.
Kvinnor som får barn kan nämligen vänta sig en negativ löneutveckling, på 6–8 procent. Män däremot kan se fram emot en »faderskapspremie« på 2 procent. De här inkomstskillnaderna är oberoende av faktorer som arbetsmarknadserfarenhet, yrke och arbetade timmar. De är större i den privata sektorn än i den offentliga, och särskilt kännbara i små företag.
»Kvinnor som får barn kan vänta sig en negativ löneutveckling. Män däremot kan se fram emot en ›faderskapspremie‹.«
Moderskapslönestraffet går hand i hand med invanda föreställningar om framgångsrika män respektive kvinnor. Det förstärker i sin tur dessa föreställningar, och bidrar till att hålla dem vid liv. Män med höga inkomster har sedan länge haft fler barn än män med låga inkomster. Den manliga företagsledarnormen föreskriver inte ett eller två barn, utan fyra eller fem. För kvinnors del brukade det vara tvärtom. Kvinnor med lägre inkomster hade fler barn. Inte sällan var de hemmafruar. De få som gjorde karriär gjorde det på bekostnad av barn och familj.
Men för generationerna födda från 1960-talet och framåt ser det inte ut så. Bland dagens yrkesverksamma kvinnor har de med högre lön också fler barn (upp till en gräns vid fem barn), vilket forskare vid Stockholms universitet har kunnat visa.
Samtidigt kan mammor alltså räkna med att fastna i karriären och straffas lönemässigt. Det skapar frustration och är enligt forskarna i Organization Science en viktig anledning till att relativt sett fler mammor än pappor väljer att lämna sina anställningar för att starta eget. Ofta är det högt kvalificerade kvinnor som säger upp sig. Om inte moderskapslönestraffet upphör riskerar detta kompetenstapp att tillta, konstaterar Lucia Naldi.
»Vi förutspår att tendensen att lansera nya företag kommer att vara större för kvinnor som har hög lön eller chefsbefattningar. Detta med tanke på den högre alternativkostnaden, i form av sämre löneutveckling för att stanna kvar i lönearbete och de högre potentiella vinsterna från entreprenörskap för mödrar som innehar sådana positioner.«
Text: Jenny Damberg