»Arbetsgivare bör tänka efter vad de kan erbjuda«

Professor i jobbmarknad. Så skulle man kunna titulera Oskar Nordström Skans. Som en av landets främsta forskare i nationalekonomi har han ägnat sitt yrkesliv åt att förstå arbetsmarknadens mekanismer – och är ett stadigt inslag i statliga kommissioner om arbetsmarknadsekonomi. Här delar han med sig av sina tankar om:

… bristyrken.

»Det blir konstigt när man pratar om ›bristyrken‹. Ofta handlar det om yrken som har låga löner. Om man har brist år efter år i en bransch kan man tänka sig att det snarare handlar om att löner och villkor bör förbättras. Slaktare är ett exempel. Det finns inget naturbestämt i vilken nivå slaktarlöner ska ligga på och arbetsgivare måste tänka efter vad de kan erbjuda för att bli attraktiva. Lönesättning är över lag en trögrörlig process och särskilt svårt är det nedåt, då kollektivavtal sätter in, men uppåt kan arbetsgivare alltid betala mer.«

… framtiden för traditionella manuella yrken.

»Det blir besvärligt om individer inte vill gå in i manuella yrken. Många traditionella arbetaryrken innefattar alltmer avancerade moment och därmed goda möjligheter att göra karriär inom. Vissa yrken som det behövs folk till kan svårligen automatiseras – även framöver kommer det att behövas slaktare, rörmokare och barnskötare.«

… unga som ratar yrkesutbildningar.

»Det är fascinerande att inte fler gymnasieungdomar läser yrkesutbildningar. Det finns en föreställning om att den som inte vet vad den ska läsa bäst läser studieförberedande – men jag tror att det är tvärtom. Bättre att skaffa en yrkesutbildning och, om det behövs, senare komplettera med studier. Yrkesutbildning har dålig status i Sverige, vilket är märkligt eftersom man snabbt får ett yrke och en inkomst.«

… hur arbetsmarknaden kan förbättras.

»Att koppla utbildningar närmare arbetsmarknaden. Lärare har sällan en naturlig koppling till arbetsgivarna och det saknas en dialog om arbetsmarknadsbehov. Den kontakten behöver stärkas.« 

… om kompetensbristen inom it.

»Jag tror att det kommer behövas personer som implementerar kod, men att det rör sig bort från detaljkodningen. Från det att man kodade ettor och nollor har det skett mycket och nu tas ett jättesprång. Men trots automatisering och AI-assistans behöver man fortfarande förstå lösningen och problemet. För arbetsgivare behövs det fler utbildade inom it, men många borde tänka kreativt och inte fixera sig vid formella krav på programmerarutbildning. Det kan finnas alternativa sätt att nå samma kompetens och alla man rekryterar behöver förmodligen inte vara it-ingenjörer.«

… hotet från AI.

»Det som är speciellt är att många kan drabbas samtidigt som det går fort. Det är svårt att säga hur stort det blir och hur snabbt det sker. Normalt brukar vi förvånas över hur mycket anpassning det finns i ekonomin. Tillåter man sig att spekulera, så kan många tjänstemannayrken komma att förändras.«

… hur AI kommer att påverka våra jobb.

»Många tjänstemannayrken kan komma att förändras, som sagt. Översättning, korrekturläsning och många av juristers arbetsuppgifter kan nästan säkert automatiseras. Nu går det att skriva mer effektivt utan större insats, men även om själva görandet att skriva minskar, måste någon bestämma riktningen för det. Arbetsuppgifterna kan alltså bli färre, men också mer avancerade. Det kan betyda att de få som är kvar får högre löner.«

… invandring.

»Sverige skulle göra ett misstag om vi slutade att importera arbetskraft inom avancerade bristyrken. Det är en typ av arbetskraft vi uppenbart behöver. Däremot kan man vara mer bekymrad över hur arbetsvillkoren egentligen ser ut i låglönejobb som inte känns specialiserade och att det lönar sig att ta personer från fjärran länder snarare än att ta dem som redan är här och skola in dem. Man undrar om de anställda i de jobben verkligen får rätt löner och villkor.«

… att konkurrera globalt om arbetskraft.

»Som universitet rekryterar vi gästforskare globalt. Precis som andra arbetsgivare upplever vi en frustration över hur mycket svårare det har blivit, särskilt i kontakterna med Migrationsverket. Det finns många kontraproduktiva regler – exempelvis att våra doktorander, som utbildat sig gratis och haft lön i Sverige, drabbas av väldigt tajta regler om de vill stanna kvar. Vi borde vara öppnare för dem som vill bidra till vår ekonomi, särskilt när vi har investerat i deras studier.« 

Text: Sofia Hallström
Foto: Peter Cederling