Hur mår vi egentligen?
Jo, det är väl ganska bra. Eller kanske lite körigt på jobbet nu efter omorganisationen. Och ena barnet trivs inte i skolan som vi valde. Suck.
Det där med mående är svårt.
Vi kan läsa svart på vitt att förskrivningarna av ångestmedicin ökar och att kurvan över självmord svagt vänt uppåt igen. Men det som en menar med »mår ganska bra« kallar en annan »mår ganska dåligt«. Därför är det bra att det finns människor som kan detta bättre än vi andra.
Lisa Björk till exempel. Hon är docent vid Göteborgs universitet i arbetsvetenskap och utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin, där det bland annat arbetas i frågor som rör arbetsmiljö och psykisk hälsa.
»Hur vi mår? Hm. Det är inte helt enkelt att svara på. Det pratas om att den psykiska hälsan är sämre. Tittar man på hur befolkningen skattar sin hälsa så mår de flesta bra och det är ganska stabilt över tid«, säger hon.
»Men bland unga vuxna och unga kvinnor är det nog så att den psykiska ohälsan, stress och depressioner ökar.«
I hennes och hennes kollegers forskning mäts bland annat sjukskrivningstal.
»Sjukskrivning för utmattning ökar definitivt över tid«, konstaterar Lisa Björk och pekar på att fler kvinnor blir sjukskriva för psykisk ohälsa. Men…
»…det har inte med att du är kvinna att göra. Fler kvinnor arbetar i sektorer där man jobbar med människor med stora behov och i utsatta situationer med stor emotionell belastning och etisk stress. Om den arbetsmiljön präglas av dåliga resurser med dåligt inflytande, liten delaktighet i arbetet och dåligt stöd från ledning, ja, då ökar risken att bli sjukskriven.«
»Det finns ett ökat eget ansvar för hur vi mår. Det ställer stora krav, inte minst på unga som är på väg ut i arbetslivet.«
Bland stressorer och triggers ligger stort fokus i dag på »obalans mellan arbetets krav och arbetets resurser«. I alla arbeten ser man att litet inflytande och dåligt stöd av chef och kolleger är riskfaktorer.
Feelgoods Jobbhälsorapport för 2023, om hur arbetsmiljön ser ut i landet, visar att jobbtrivseln generellt är fortsatt hög och till synes opåverkad efter åren med pandemin.
Men. I årets rapport noteras som ett oroande resultat att just kvinnor i lägre grad skattar sin hälsa som bra och mycket bra 2022 jämfört med 2019. Enligt analyserna i rapporten kan nedgången inte knytas till arbetsrelaterade faktorer. I stället verkar förklaringen ligga främst i att fler kvinnor upplever psykosociala besvär som trötthet, ängslan, oro, huvudvärk, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Detta kopplas till att kvinnor i högre grad upplevde pandemin som psykiskt påfrestande.
Lisa Björk kopplar även ihop måendet med en ökad individualisering i samhället.
»Det är mina tankar, inte forskning, men det finns ett ökat eget ansvar för hur vi mår. Det ställer stora krav, inte minst på unga som är på väg ut i arbetslivet.«
Lägg därtill att vi ständigt jämför oss med andra på sociala medier.
Hon pekar även på att kvinnor lättare söker vård för psykisk ohälsa. Det finns fortfarande mer stigma kring mäns vårdsökande.
»De kanske söker för värk eller missbruk fast det egentligen handlar om samma symtombild.«
Text: Ola Liljedahl
Illustration: Elin Svensson