»Main character syndrome« – huvudpersonssyndrom på svenska – har funnits som begrepp i några år. Från början var det bara en trend på Tiktok. Folk lade upp upp filmer på sig själva när de gjorde helt alldagliga saker som att dammsuga eller vänta på bussen, men klippte och musiksatte filmerna som om de var huvudpersonen i filmen om deras liv. Halvt på allvar, halvt på skämt.
Nu har begreppet blivit mer allvarligt menat. Många menar att det är ett typiskt personlighetsdrag, som i värsta fall kan leda till slitningar på arbetsplatsen. Än är det ingen formell diagnos. Men de flesta har nog träffat någon som på allvar tror att livet är en film och att de spelar huvudrollen.
Ofta leder huvudpersonssyndrom till konflikter, infekterade relationer och slitningar – både privat och på arbetsplatsen. När en medarbetare tar åt sig äran för andras jobb, hela tiden vill vara i centrum och baktalar sina kolleger blir det sällan god stämning i teamet.
Allt är inte negativt med huvudpersonssyndrom. I en artikel i tidningen Forbes betonar rekryteringsspecialisten Jack Kelly att det även finns positiva sidor. En person som ser sig själv som huvudperson och alla andra som biroller kan till exempel riskera mer för att uppnå sina mål – filmen kommer ju ändå att sluta lyckligt. En annan fördel kan vara att man ser alla svårigheter och motgångar som tillfälliga, eftersom man själv är hjälten som kommer att klara biffen.
Men varför får vissa huvudpersonssyndrom? I en artikel på webbplatsen till det amerikanska sjukhuset Cleveland Clinic – som rankas som ett av de bästa sjukhusen i världen – förklarar psykologen och terapeuten Susan Albers syndromet. Ofta börjar det som en överlevnadsmekanism under stressiga perioder av livet, eller om man genomgår stora förändringar.
»Man börjar ofta med sådana här beteenden eftersom de ger tröst. Negativa händelser kan skyllas på att man är en huvudperson. Det känns skönt att kontrollera sitt eget narrativ och hela tiden vara i handlingens centrum«, säger Susan Albers.
En annan riskfaktor är sociala medier, vilket ju är upphovsplatsen för själva ordet. Om man har en benägenhet att fly in i mer eller mindre verklighetsbaserade fantasier om sig själv kan överdriven konsumtion av Tiktok eller Instagram vara en utlösande faktor.
»Sociala medier gör att man riskerar att glida in i huvudpersonssyndrom«, säger Susan Albers.
»Det gör det lättare för folk att utveckla den här typen av beteenden, eftersom vi hela tiden visar en ström av höjdpunkter från våra liv. Det skapar en dynamik där det är lätt för vissa att tro att de befinner sig i det rampljuset.«
Kännetecken: Huvudpersonssyndromet
• Vill vara i centrum.
• Tror att hen är smartare och viktigare än chefen och teamet.
• Tar åt sig äran för andras arbete.
• Klagar på att hen inte får tillräckligt mycket erkännande och respekt.
• Försöker överglänsa sina kolleger och få dem att framstå som dåliga i ledningens ögon.
• Beter sig överlägset mot teamet.
• Föredrar att arbeta ensam eftersom hen anser att ingen befinner sig på hens nivå.
Text: Kalle Dixelius
Illustration: Henrietta Nyvang