Mindre jobb och mer fritid – vem tackar nej? Samtidigt som det kivas kring arbetstidsförkortning i debatten gör allt fler företag i saken – hugger veckan redan på torsdagen. Ett av dem är eventföretaget Altitude Meetings.
»Redan när vi startade för tio år sedan var det vår vision. Jag ville skapa en arbetsplats med tio veckors semester och 35-timmarsvecka«, berättar vd Yasemin Arhan Modéer.
För ett år sedan kastade sig den malmöitiska mötes- och samhällsaktören in i ett experiment: att jobba in en arbetsdag varannan vecka. En befrielse som få av de 14 medarbetarna hade kunnat föreställa sig.
»Först när man var helt ledig på fredagen förstod man hur betydelsefullt det blev. Jag såg hur måna mina kolleger blev om att leverera resten av veckans dagar, att jobba mer organiserat och fundera noga över vilka projekt man gick in i«, säger Yasemin.
Framöver deltar de dessutom i en större pilotstudie om fyra dagars arbetsvecka, ihop med allt ifrån vårdcentraler till stora och små företag som åtföljs av forskare från Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Det är den internationella organisationen 4 Day Week som har tagit initiativ till studien. Modellen med fyradagarsvecka har testats över hela världen, med oväntat gott resultat. Sjuktal och uppsägningar har minskat dramatiskt när anställda fått jobba färre timmar för samma lön, men utan avkall i produktivitet.
För Yasemins del har det alltid handlat om att värna om de anställda. Att arbeta balanserat.
»Vi har alltid jobbat med tesen att man ska ha en balans för att hinna med sin återhämtning. Och det ska ske samma vecka, inte någon gång i framtiden. Om det exempelvis uppstår en jobbtopp i slutet av veckan kan man ta igen det genom att inte jobba på måndag förmiddag«, säger hon.
Därmed inte sagt att det var lätt att korta arbetstiden. När företaget införde fyradagarsvecka varannan vecka var målet inte att leverera mindre, utan att jobba smartare.
»Det ställde alla tankar om att jobba effektivt på sin spets. För att kunna ta ut den där dagen var man tvungen att verkligen ta till sig av verktyg för att arbeta effektivt.«
Nu kapades tidsslöseri och onödiga möten. Yasemin berättar om inspirationsföreläsningar, jobbknep, smarta kalenderfunktioner, strategier för att hantera sin e-post och inte minst en företagskultur där möten minimeras. Nya riktlinjer innebar trekvartsgränser för möten och att inte följa upp dem med fler möten.
»Det uppstod en ny tydlighet i organisationen. Både mot varandra och mot våra kunder blev vi tydligare i vad vi lägger tid på.«
»Det uppstod en ny typ av tydlighet i organisationen. Både mot varandra och mot våra kunder blev vi tydligare i vad vi lägger tid på. Vi ifrågasätter ständigt hur många timmar vi lägger på varje sak och hur många vi måste vara för varje arbetsuppgift.«
Som mötesbolag måste man ha personal på plats. De två konferensanläggningarna kräver sin bemanning och det ledde till att man i halvtid gemensamt satte upp regler. Däribland att befinna sig högst en timme från arbetsplatsen under »fyra-dagarsdagen« ifall det skulle krisa och att den inte tas ut efter flera dagars sjukdom. Detta för att komma åt att ses och prata, kolleger emellan.
»Jag tycker att vi borde fråga oss hur vi ska få så många välmående människor som möjligt. Inte hur många timmar vi ska jobba«, säger Yasemin.
Hon tycker att debatten siktar fel. Att det är en tankevurpa att tro att produktivitet måste handla om att arbeta ett visst antal timmar. Hon nämner en studie om hur mycket riktigt arbete som faktiskt utförs på arbetsplatser varje vecka och att det inte är många timmar, vilket är i linje med den amerikanske professorn och produktivitetsexperten Cal Newports böcker om att jobba fokuserat. Dessutom finns det ju maskiner redo att ta över tidsödande arbetsuppgifter.
»Vi borde vända på resonemanget och i stället ställa frågan: Med alla de fantastiska möjligheter vi har i dag, hur kan vi leverera mer på varje timme?«
Som företagsledare ser hon också utmaningar i de kortare veckorna. Dels att gemensamt fortsätta leverera fem dagars arbete, även när nyheten blåst över med de lediga fredagarna. Dels att inte trilla dit i sämre ekonomiska tider och tro att mer blir bättre.
»Om det blir tuffare ekonomiskt är det lätt att tro att man löser det genom att jobba tio timmar till i veckan. Man kavlar upp ärmarna och jobbar varje kväll. Där vill jag aldrig hamna, utan jag vill fortsatt våga tro att det går att hitta smartare sätt att jobba, att hitta kunder, finansiering eller vad som än krävs.«
För fyradagarsveckan
Flera fackförbund vill se en lagstiftning om kortare arbetsdagar. Till argumenten hör att det dels möjliggör ett längre yrkesliv genom att ge mer tid till återhämtning, familj och fritid, dels minskar skillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Dit hör fackförbunden Vision, Akademikerförbundet SSR, DIK och flera av LO:s medlemsförbund. I augusti ställde sig Socialdemokraterna bakom 35-timmarsvecka, en fråga som i många år drivits av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
En studie i Storbritannien av organisationen 4 Day Week har lyfts fram. Häromåret kom resultaten med 65 % färre sjukdagar och samtidigt ökad produktivitet, med 35 % högre intäkter. 56 av 61 medverkande företag valde att fortsätta med fyradagarsvecka.
Emot fyradagarsveckan
Svenskt Näringsliv har ställt sig kritiska till lagstiftning om kortare arbetstid. De har använt en utredning som Konjunkturinstitutet gjorde 2002, uppdaterat med nya siffror, och kommit fram till att fem timmar färre arbetade timmar i veckan skulle slå mot BNP med 500 miljarder. I en alternativ beräkning, som tar hänsyn till en positiv produktivitetseffekt från kortare arbetstid, är resultatet något lägre, men fortfarande 400 miljarder. Sveriges BNP är ungefär 6 300 miljarder kronor.
SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, menar att arbetstidsförkortning är fel väg att gå för ett Sverige som både lider brist på arbetskraft och befinner sig i en lågkonjunktur. Fackförbundet Unionen står på samma sida, med åsikten att arbetsgivare och fackförbund ska bestämma arbetstiden och inte politikerna.
Så tycker HR-föreningen
Petra Schedin Stergel, generalsekreterare: ”I en snabbt föränderlig arbetsmarknad måste arbetsgivare och medarbetare gemensamt hitta lösningar som balanserar verksamhetens behov och den enskildes önskemål. Flexibilitet kring arbetstider eller arbetsplats kan leda till ökad motivation och hållbarhet. Samtidigt måste lagar, avtal och kollektivavtal följas. Målet bör vara en arbetsplats präglad av dialog och flexibilitet.
Olika arbetsuppgifter och verksamheter kräver olika tillvägagångssätt för när och var man arbetar. Det finns därför inget generellt svar på hur arbetet bäst förläggs – det viktiga är att arbetsmiljön både främjar effektivitet och individens välbefinnande. Samtidigt är det viktigt att förstå att vissa arbetsuppgifter inte kan utföras på distans eller med flexibel arbetstid. Men även med mer begränsad flexibilitet kan det gå att hitta lösningar som underlättar för medarbetare.”
Text: Sofia Hallström
Foto: Peter Westrup