Känslor, får man ha dem på jobbet? Faktum är att det kan vara lönsamt att låta känslor få utrymme på arbetsplatsen, vilket ett forskarteam vid den amerikanska handelshögskolan Michigan Ross har kommit fram till.
»Det visar sig att arbetsgrupper faktiskt är mer kreativa, mer produktiva och är mer tillitsfulla när folk tillåts vara mänskliga«, säger Jeffrey Sanchez-Burks, del av forskningsgruppen och professor vid University of Michigan’s Ross.
Han pratar om en renässans för känslor på arbetsplatsen. Om att vi äntligen ser ett trendskifte i hur människor får vara på jobbet. Med den industriella revolutionen kom en syn på människor som maskiner och att professionalitet handlade om att sätta känslorna åt sidan. Men den typen av teater vill inte den unga generationen spela. In på arbetsscenen kommer 25-åringarna som skippar stela masker. I stället kräver de att få vara människor även när de arbetar – och det inkluderar att äga sina känslor.
»Vi pratar inte om stora emotionella utbrott eller gruppterapi, utan helt enkelt att erkänna människors upplevelser och känslor – att erkänna det kan göra mycket för medarbetarna«, säger Jeffrey Sanchez-Burks.
Acceptera känslorna
Det handlar alltså inte om att lösa medarbetarnas privata problem. Att någon delar med sig av något jobbigt, betyder inte att man måste komma med en lösning – det räcker ofta att lyssna och bekräfta. Jeffrey Sanchez-Burks vill också gärna avliva myten att det skulle vara riskabelt att engagera sig i medarbetarnas privatliv.
»Ledare är inte professionellt utbildade terapeuter – och känner sig inte bekväma i den rollen. Men det måste man inte vara. Vi har redan de här mänskliga förmågorna. Vi använder dem med vänner och familj hela tiden och att ta in det lilla stycket mänsklighet in i organisationen behöver inte vara så svårt.«
»Vi pratar inte om stora emotionella utbrott eller gruppterapi, utan helt enkelt att erkänna människors upplevelser och känslor.«
Forskningsgruppen på Michigan Ross har sett att alltför många chefer tror att de måste fixa sina anställdas problem. I sina studier har de sett att i ungefär 80 procent av situationerna så försöker ledare att förändra, snarare än att acceptera, anställdas känslor. I stället för att bara lyssna och förstå vad de anställda verkligen vill ha hoppar de rakt in i att ge råd.
»En del av vår forskning handlade om att samla ihop det vi vet på området och det är att människor antingen försöker att trycka ned, ignorera eller avfärda anställdas känslor. Om man ser någon som har känslor så säger man praktiskt taget åt dem att inte ha dem, att ›cheer up‹. En lätt positiv känsla blir liksom det enda tillåtna.«
För att bemöta känslor utan att vare sig vara eller agera terapeut har forskningsgruppen tagit fram en modell som utgår från olika situationer.
»Den första frågan handlar om huruvida medarbetaren hanterar situationen eller inte. Om hen verkar ha kontroll och samtidigt befinner sig under tidspress i sitt arbete, då är det inte riktigt rätt tid att ingripa. Låt hen i stället slutföra uppgiften – och gå in lite senare.«
Om det inte finns deadlines som pressar på och medarbetaren dessutom verkar kunna fixa situationen på egen hand kan det räcka med att bekräfta vad personen säger och hålla inne med rådgivningen.
Detta går förstår inte om det verkar som att medarbetaren är på väg att kraschlanda – och dessutom inte befinner sig under tidspress.
»Här befinner vi oss i andra änden av spektrumet. Då gäller det att bekräfta hens känslor och därefter erbjuda hjälp.«
Du har ett val!
Den fjärde, och sista, situationen är när medarbetaren inte klarar av att hantera det som händer – och har en tidspressad arbetssituation. Där är tanken att rycka in för att hjälpa personen att fokusera och att följa upp senare om hur måendet utvecklas.
»Under lång tid kände människor att de inte hade något val än att bli en annan person när de gick till jobbet. Det jag ser hända nu är en sorts universell uppmaning: din mänsklighet behöver inte lämnas vid dörren.«
Kanske är det tack vare de yngre generationerna, kanske är det i kölvattnen efter pandemins distansarbete och att gränsen mellan arbete och privatliv suddades ut. Oavsett vilket tycks teatern vara över och det är dags att omvärdera rollen som känslor har i organisationer.
Text: Sofia Hallström
Illustration: Frida Palm