I boken Du hinner – ta makten över din tid ger sig psykologen Jonas Hjalmar Blom i kast med en lättflyktig resurs som fortfarande i mångt och mycket är en abstrakt gåta: Tiden! Boken handlar om vår uppfattning om tid och vårt förhållningssätt till tid. I boken rör sig Jonas mellan psykologisk forskning, personliga erfarenheter och historiska perspektiv för att förstå vårt komplicerade förhållande till tiden och varför vi ofta lider av tidsbrist trots att vi har mer fri tid än tidigare generationer.
HR People pratade med Jonas om…
…vad tid egentligen är:
»Det beror på vem du frågar. Inom teoretisk fysik finns det olika uppfattningar om tidens natur. Det kan vara så att tid egentligen inte finns utan är något vi människor upplever och skapar. Det där går över huvudet på mig, måste jag säga. Newton menade att tid är absolut och existerar oberoende av materiella objekt. Att den är konstant och rör sig i samma hastighet. Men sedan kom Einstein och visade i sin relativitetsteori att tid inte är absolut, utan relativ.
Jag intresserar mig för upplevelsen av tid. Även den är abstrakt och komplex. Man kan angripa ämnet från olika håll. Det språkliga, hur man talar om tid, men också det ekonomiska och det sociala. Synen på tid är kulturell. Olika kulturer har olika sätt att hantera tid och tala om tid. Man har olika tempo. Det går att skapa förståelse för tid men inte förstå det till fullo. Det är nog mitt svar på den frågan.«
…den upplevda bristen på tid:
»Vi upplever att vi har en brist, men vi har mer ledig tid nu än förr. Förr arbetade människor fler dagar i veckan och längre arbetsdagar. Gradvis har arbetstiden förkortats – ändå upplever vi i dag en större brist på tid än någonsin. En majoritet upplever att de inte har tid att göra det de vill göra.«
…att tid är pengar:
»Man likställer gärna tid med pengar. Man kan investera tid, som om det vore pengar. Man kan slösa tid. Det är för att tid är abstrakt. Därför talar man om tid som det vore något annat. Men metaforerna kan leda fel. Precis som man vill ha mycket pengar vill man ju ha mycket tid och precis som man måste hushålla med pengar måste man också hushålla med sin tid. Det finns ju även avgörande skillnader. Pengar kan sparas men tid måste vi förbruka i den stund vi har den. Man kan ju inte spara en timme till nästa vecka. Det är inte brist på tid som är problemet utan att vi försöker fylla tiden med så mycket att tidsbristen blir ett problem.«
…tiden som en rättvist fördelad resurs:
»På ett sätt är det rättvist. Du, jag, Beyoncé och Volodymyr Zelenskyj har alla 24 timmar på vårt dygn men våra möjligheter att göra något av den tiden skiljer sig väldigt mycket åt. Den ensamstående fyrabarnsmamman som har två jobb för att få ihop till hyra och mat har också 24 timmar på sitt dygn men förutsättningarna att välja vad man vill göra med dem är olika. Så, ja, det är en rättvis resurs. Det ojämlika är hur vi kan hantera den och friheten att välja vad vi ska göra.«
…arbetstid och status:
»Jag tror att fenomenet att värdera arbetstid högre än arbetsinsats beror på flera saker. Dels av ›gammal vana‹. Det är ett arv från en tid i historien då de flestas arbetstid var definierad på förhand. Exempelvis 8 timmar i en fabrik, som kontrollerades genom stämpelklockans in- och utpasseringstider. Det beror också på att ›arbetsinsats‹ ibland är abstrakt. Det är svårt att veta om man gjort ett bra jobb eller ej. Då blir själva arbetstiden något konkret. Det gäller speciellt i tjänstesektorn där arbetsuppgifterna är något flytande och där det inte alltid finns en tydlig start och slut på uppgifter och projekt. Då kan just mycket arbetstid bli en signal om att man har efterfrågad kompetens. Att man är en ambitiös och proffsig medarbetare. Något som de flesta ju vill vara.«
…rädslan för att vara improduktiv:
»Det finns ett slags produktivitetshets i vår tidshantering. Många hyser motvilja mot att vara improduktiva eller sysslolösa. Vi glömmer att den sysslolösa tiden, den tid vi slappar, är ofantligt viktig. Väldigt mycket forskning kring kreativitet och produktivitet poängterar att man inte kan åstadkomma mycket över lång tid om man inte också tar sig tid att bara stirra ut genom fönstret ibland.«
…vikten av balans mellan arbete och fritid:
»Arbete har ett stort värde. Både för ens överlevnad och identitet. Men vissa människor och kulturer lägger alltför stort fokus på framgång och prestation i arbetet och glömmer bort allt annat som också innebär ett rikt liv. Det börjar redan i unga år. Under skolgången ska man lära sig saker ›så att man kan få ett bra jobb‹ senare i livet. När man tagit studenten eller examen ska man ›hitta en trygg anställning‹. Väl där lägger många tid på övertidsarbete eller att göra saker på fritiden som kan vara till fördel i jobbet. Vi har ett missriktat framtidsfokus, då mycket av det vi gör i dag ska vara till fördel för oss i framtiden – trots att mycket forskning tyder på att en större balans mellan arbete och fritid ger människor välbefinnande både i nuet och framtiden. Vi glömmer lätt att livet har mycket mer att erbjuda än rent arbete: nära relationer, roliga hobbyer och passion, sådant som inte alltid är förenligt med tid på arbetet.«
…att lyckliga människor tjänar mer:
»Vissa människor vill ha jobb som ger mycket pengar så att de ska kunna göra sådant som gör dem lyckliga. Forskning pekar motsatsen: lyckliga och välmående människor har jobb de verkligen trivs med. De presterar därför bra och då tjänar de mer pengar än de hade gjort om de valt det som var statusfyllt. För att hålla på lång sikt så måste man göra saker som är givande för en. Det handlar om inre motivation. Man ska inte enbart motiveras av yttre omständigheter som pengar och status. Man ska göra det som är personligt utvecklande – då kommer man med större sannolikhet att lyckas bra på sitt jobb.«
…att frigöra sig från tidstjuvar:
»Jag gjorde mig av med min smarta mobil för några år sedan. Jag har bara en vanlig knapptelefon. Jag raderade både Facebook och Instagram. Sociala medier tog alldeles för mycket tid utan att ge något av värde tillbaka. De personer jag vill ha kontakt med har jag kontakt med ändå. Teknikbolagen vinner på att du spenderar så mycket tid som möjligt på deras tjänster. Några av världens bästa forskare jobbar ju på Facebook med uppgift att få dig att spendera mycket tid där. Min uppfattning är att de flesta skulle må bättre av att spendera mindre tid där.«
Text: Tommy Jepsson
Foto: Alexander Arnholm