Redo för Gen Z?

Försöker du attrahera unga talanger med formuleringar som »passion för business«, »brinna i framkant«, eller kanske den gamla »många bollar i luften«? Det kan vara dags att ta fram en ny ordlista. Det finns nämligen tecken på att yngre, framför allt den så kallade generation Z – födda från slutet av 1990-talet till tidigt 2010-tal – inte är så intresserade av att jobba för att leva, eller att det skulle vara jobbet som gör livet meningsfullt. 

Under senare år har ett antal jobbtrender bland unga vuxna spritts som en löpeld på sociala plattformar. De kallas sådant som quiet quitting, loud quitting, lazy girl jobs, lying flat och I don’t dream of labour. I ordlistan på nästa sida kan du se vad respektive står för, men en samlande definition kunde vara: prestera mindre, vägra utbrändhet.

26-åriga Gabrielle Judge drog i våras i gång lazy girl jobs-trenden på Tiktok. Hon förklarar den så här för brittiska BBC: »Allt jag pratar om kan, med ett traditionellt synsätt på arbete, ses som lathet. Men det handlar inte om det, snarare om en känsla av säkerhet på jobbet, bättre balans mellan jobb och fritid och möjlighet att jobba på distans, helt enkelt att se till sitt eget mående snarare än arbetsgivarens.«

Det här är inga små rörelser, de lockar miljontals världen över. Så pass att de börjar talas om i termer av en ny arbetskritik. Exempelvis World Economic Forum tar dem som ett kulturellt skifte bland unga. Karriäridén befinner sig i kris.

I Future of Jobs Report från 2020 skrev just World Economic Forum att 85 miljoner jobb kommer att ersättas av smarta maskiner under de närmaste åren. När sådana siffror sipprar ned till unga just ute, eller på väg ut, i arbetslivet kan de tolkas som att det inte är någon idé att kämpa för att ändå snart bli arbetslös. Att samma rapport också spår att ännu fler jobb kommer att skapas av den ökade maskinanvändningen ser man hellre förbi. Att snabbt få spridning för sådana tankar möjliggörs förstås på just sociala medier. 

Men är man 20 i dag så är det där man befunnit sig, inte bara tittat in då och då, under en stor majoritet av sin levnad. Det är där unga hittar nyheter, idéer – och liktänkande. Man kan tolka det som att en viss självcentrering där – »jag, jag, jag och andra som jag« – har lett till ett minskande intresse av att lägga ner sin själ på att bygga något större: ett företag, en näring, ett samhälle.

»Allt jag pratar om kan, med ett traditionellt synsätt på arbete, ses som lathet. Men det handlar inte om det.«

Gunnar Gillberg, som är docent i arbetsvetenskap vid Göteborg universitet och i många år har forskat på ungas syn på arbete, har en annan syn.

»De flesta unga önskar i första hand trygghet och stabilitet i sina liv«, säger han. »Det gäller även arbetslivet. Jag menar att en stor del av förändringarna som vi ser måste förstås i relation till de strukturella förändringar som skett i samhället och på arbetsmarknaden.« 

En ökad individualisering av ansvar är en sådan. Ökade utbildningskrav är en annan. Och att gränsen mellan arbete och fritid blivit alltmer diffus, till stor del beroende på ständig uppkoppling. Man kan också se förbi trenderna på sociala medier och titta på ungas syn på världen i stort. Inte på länge har deras tro på framtiden varit så svag. Demokratikris, klimat, krig, och en svajig ekonomi, som inflationen, påverkar synen på karriär. Detta visar sig i den senaste rapporten från researchföretaget Ungdomsbarometern där 44 procent uppger att de oroar sig för sin ekonomi och 75 procent säger att denna har påverkats av inflation och sämre samhällsekonomi. 54 procent upplever att levnadsstandarden har sänkts till följd av stigande priser och försämrad samhällsekonomi. 56 procent har inte längre råd att köpa något utöver det mest nödvändiga. »Spara pengar« ligger högst upp bland det som unga planerar att göra mer av i höst.

Vilket leder oss till ännu en rörelse: FIRE. Den handlar inte om hur det bör vara på jobbet, utan har som mål att inte jobba alls. Versalerna i eldskrift står för »financial indepedence retire early«. Att gå i pension jättetidigt. Grundidén är att 50 procent av inkomsten under några aktiva år ska läggas undan. Se till att leva billigt. Fire framstår som antikonsumismens apostel som vänder på allt. Och sparar på allt. Som transportingenjören Justin McCurry, som gick i pension 33 (!) år gammal. Så här säger han till Huffington Post:

»De flesta ser sparande som vad du har kvar efter att allt är betalt. Vänd på det och sätt sparandet först. Placera konsekvent hälften av lönen på något säkert ställe och se till att kunna leva på resten.«

»De flesta unga önskar i första hand trygghet och stabilitet i sina liv. Det gäller även arbetslivet.«

Att unga vill sluta arbeta, åtminstone i just din organisation, är något som engelska och amerikanska arbetsgivare lite skräckslaget kallar »the great resignation« eller »big quit«: en allt större mängd människor säger upp sig på egen begäran. Denna siffra brukade ligga på runt 2 procent av den totala arbetsstyrkan, enligt amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Men under covidpandemin – då arbetstillfällena paradoxalt nog var som lägst – steg siffran dramatiskt. Fler sade upp sig och sökte försörjning på håll där överambition inte existerade. Även till lägre lön. Enligt Microsofts Work Trend Index, 2021, förväntades upp till 40 procent av den globala arbetsmarknaden att under den närmaste framtiden söka sig till mindre betungande arbeten med mer fritid. Och vilka stod för de största talen? De unga.

Så vad kan man förvänta sig när generation Z om bara några år kommer att utgöra en tredjedel av arbetstagarna? Gunnar Gillberg igen:

»Jag tror inte att passionen för arbete som ideal och dröm har försvunnit. Men önskan om att göra något meningsfullt och viktigt tror jag bland unga inte sällan slår över i en stress och oro för att man inte gör tillräckligt av sitt liv. Det ger en realitetsanpassad syn på arbetet. Kanske är detta något som förstärkts av den allmänna oro som präglar samhället just nu«, säger han.

Trender kommer och trender går. Men vart man än tittar ser det ut som om ett skifte i arbetsattityder är här. Och den som kryssat så här långt bland trenderna kan se en tydlig och faktiskt ganska gammal idé stå ut bland dagens unga, att fem till nio – morgontimmarna innan jobbet börjar – är viktigare än nio till fem.

En inblick i detta står rekryterings- och bemanningsföretaget TNG:s kandidatrapport för. Där uppges att 69 procent av kvinnliga jobbsökare i dag (52 procent bland manliga) ser möjligheten till balans mellan arbete och fritid som en viktig faktor för valet av arbetsgivare. Och för kvinnor under 35: 80 procent. Åttio.

Där har du en om något tydlig trend. Eller som tidningen Chef skrev nyligen: »Anpassa dig efter gen Z – annars byter de jobb.«

Källa: Generationsrapporten 2023, Gen Z and Millennial Survey (Deloitte, 2023).

Text: Niklas Wahllöf
Illustration: Valero Doval