Känsla för känsliga

Blir du lätt stressad av ljud och stök på kontoret? Känner du dig alltför starkt berörd av dålig stämning bland kollegerna? Sensorisk känslighet kan vara tecken på sjukdom, ett neurodivergent tillstånd – eller också högkänslighet. 

Åsa Vikman har skrivit Handbok för högkänsliga, där hon för­klarar begreppet och hur man som högkänslig kan lära sig hantera det. 

»Det är ett personlighetsdrag som cirka 30 procent av Sveriges befolkning har«, berättar Åsa Vikman. 

»Det kan innebära en överkänslighet för stimuli som stark belysning, maskiner som väsnas eller att någon sitter och trummar med fingrarna. Ofta innebär det också en förhöjd känslighet för stämningar, till exempel om några kolleger är i konflikt med varandra.«

Begreppet myntades på 1990-­talet av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron. Enligt Åsa Vikman har högkänsliga individer extra känsliga nervsystem, vilket innebär en del utmaningar. Många har svårt att trivas på sin arbetsplats och byter ofta jobb, andra drabbas av utmattning. Arbetsplatserna är inte anpassade efter högkänsliga, så det är viktigt att förstå hur man ska ta hand om sig själv.

»Det du kan göra är att identifiera vad som stressar dig extra mycket och försöka hitta copingstrategier. I ett öppet kontorslandskap kan du försöka sätta dig i en tystare del, eller använda brusreducerande hörlurar. Om presentationer är ansträngande kan du förbereda chef och kolleger på att du behöver tid både för förberedelser och nedvarvning. Du måste också våga tacka nej till en fika eller afterwork om du känner dig tömd på energi.«

»Det kan innebära en överkänslighet för stimuli som stark belysning, maskiner som väsnas eller att någon sitter och trummar med fingrarna.«

I boken, som även vänder sig till familjer, använder Åsa Vikman en batterimetafor. När du bara har 10 procent kvar är det dags att fylla på energi, och det är viktigt att aldrig låta batteriet bli helt urladdat.

»Försök att ta små pauser ­under dagen. Gå en promenad och hitta några kolleger som du känner dig trygg med. Sådana åtgärder bidrar till att du blir mer resistent också mot små störande moment.«

Finns det positiva aspekter av överkänslighet?

»Som högkänslig är du lyhörd för signaler, vilket givetvis är en tillgång. Du är förmodligen också kreativ, och den kreativiteten måste du använda för att anpassa din vardag. Att du tänker igenom saker noga kan vara en styrka, så länge det inte övergår i ältande.«

Åsa Vikman understryker att högkänslighet inte är någon diagnos. Det ska inte sammanblandas med autism, även om vissa symtom är gemensamma. 

»Trots att det finns mycket forskning om överkänslighet har svensk sjukvård dålig kännedom. Det gör det extra viktigt att alla som har en ledande roll i företag får kunskap om högkänslighet.«

Text: Staffan Wilsson
Foto: Johan Vikman