I avsnitt 67 av HR-föreningens podd Fråga forskaren mötte vi Lisa Björk och Linda Corin från Institutet för stressmedicin (ISM) vid Västra Götalandsregionen. Här delar de med sig av sin forskning om den psykosociala arbetsmiljön i landet – de viktigaste organisatoriska faktorerna, poängen med kommunikation och vad fler chefer bör lära sig.
1. Mer fokus på organisationen än på individen
»Det har skett ett perspektivskifte. Från fokus på individens roll till att man börjat titta mer på organisationens betydelse. Jag läste att en av årets HR-trender är ›chefers förutsättningar‹ och det hade inte hänt för 15 år sedan. Samtidigt har det inte skett tillräckligt mycket. Vi ser också en tendens att man faller tillbaka i individtänket, inte minst när läget är stressat och pressat. Utvecklingen går hela tiden några steg framåt och några tillbaka.«
2. Chefen är ingen superhjälte
»Det finns fortfarande en övertro på superchefen som snabbt ska gå in och lösa alla knutar. Det är en bekvämare tanke än att ta reda på vad man måste förändra inom organisationen. I annonser för chefsjobb ser vi långa önskelistor på allt man önskar sig av en chef. Det är en del av en grundläggande problematik där det läggs stor vikt vid chefsrekrytering men mindre vikt vid att se över organisationen och uppdragets formuleringar.«
3. Större arbetsgrupper för kvinnor
»Antalet anställda som en chef har att hantera är delvis en jämställdhetsfråga. I det offentliga har chefer i kvinnodominerade sektorer större arbetsgrupper än chefer i mansdominerade sektorer. I den privata sektorn som ju är vinstdrivande är grupperna betydligt mindre och där ligger en paradox, för argumentet i den offentliga sektorn är ofta att det är för dyrt att ha mindre grupper. Detta är ett exempel på det organisationsperspektiv vi jobbar med – det är en viktig fråga för att komma till rätta med kompetensförsörjning och ohälsa.«
4. Sjukskrivningar kostar pengar
»Om man ska vara lite krass är det tyvärr så att intresset för den här typen av frågor ökar när man får större problem med sjukskrivningar och personalomsättning. När problemen gått så långt så kostar de tid och pengar att hantera. Vi önskar att man hade mer insyn inte bara i hur mycket medarbetare levererar och presterar, utan hur de faktiskt har det på jobbet. Men de värdena syns ju inte i bokföringen på samma sätt.«
5. Dialog kring uppdraget
»En nyckel till att nå balans mellan krav och resurser är att det finns en dialog kring verksamhetens uppdrag, att man samtalar och delar värld när det gäller medel och förhållande till uppdraget. I bästa fall går den här dialogen vertikalt från de anställda till mellanchefer upp till högsta nivån, och skapar en gemensam förståelse över hela linjen. Fokus hamnar annars lätt på den horisontella dialogen, till exempel hur samtal ser ut på chefsnivå.«
6. Chefer behöver mer kunskap om utmattning
»Många lider av utmattningsbesvär, men chefer har sällan träffat sådana som drabbats. Vi har sett att kunskapen är förhållandevis låg hos många chefer. Det finns ju också mycket stigma som omgärdar psykisk ohälsa och där undersöker vi nu i flera nya forskningsprojekt vilka åtgärder chefer vidtar och vad de behöver för förutsättningar. Man får inte glömma att detta är en av väldigt många frågor en chef har på bordet, så här måste andra instanser kliva in med kunskap och stöd för chefer.«
7. Hjälp finns
»Chefoskopet är ett verktyg som tagits fram av Suntarbetsliv för att hjälpa organisationer att få ett strukturellt perspektiv på chefens villkor. Med hjälp av det kan man kartlägga hur det ser ut i organisationen, hur chefer uppfattar sin arbetssituation och utifrån detta förbättra chefens förutsättningar. Verktyget finns på Suntarbetslivs webbplats och är gratis att använda. Vi får rapporter från kommuner och regioner i hela landet om att det används flitigt – till vår glädje.«
Tips: Lyssna på Fråga forskaren!
I avsnitt 67 av Fråga forskaren berättar Lisa Björk och Linda Corin om sin forskning, där de kartlägger de viktigaste organisatoriska förutsättningarna och faktorerna för att få en bra psykosocial arbetsmiljö.
Text: Staffan Wilsson
Foto: Åsa Dahlgren