Advokat Ebba Walberg Snygg. Foto: Peter Westrup

DILEMMAT

Det innebär löne­transparens

Arbetstagare och arbetssökande kommer med det nya EU-direktivet få större insyn i lönesättningen, och arbetsgivare får utökade skyldigheter vad gäller lönekartläggningen. Nu måste interna processer och rutiner anpassas. Advokaten Ebba Walberg Snygg reder ut vad som gäller.

Få inom HR torde ha missat EU:s lönetransparensdirektiv. I korthet innebär direktivet att arbetstagare och arbetssökande får större rätt till insyn i lönesättningen, och arbetsgivare får utökade skyldigheter vad gäller lönekartläggningen. 

Nu har en första svensk utredning kommit, vilket ger oss en fingervisning om vad som komma skall. Det framgår att arbetsgivare kommer behöva säkerställa att deras rekryteringsprocess tar höjd för de nya reglerna. Arbetssökande föreslås få en rätt att få information om ingångslön eller ingångslöneintervall, samt information om tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Informationen ska lämnas i så god tid att en informerad löneförhandling kan genomföras. 

Om arbetsgivaren inte ger den arbetssökande informationen ska den arbetssökande kunna begära skadestånd. En arbetsgivare som inte säkerställer rutiner för hur informationen ska lämnas, och att detta dokumenteras, riskerar att dra på sig ett stort antal tvister. Så är särskilt fallet eftersom det är relativt oklart när informationen till arbetssökande ska lämnas, varför det potentiellt är en större grupp som kan vara skadeståndsberättigade om reglerna inte följs. Lagstiftningsarbetet bör följas noga så att era processer och rutiner anpassas. 


Text: Ebba Walberg Snygg

Publicerad: måndag 16 december, 2024