Vi får hela tiden rapporter som pekar på att Sverige halkar efter i digitalisering och AI inom HR. Enligt BCG:s senaste rapport från januari 2025 Nordic GenAI Complacency använder endast 18% av svenska kunskapsarbetare generativ AI, jämfört med 54% i Europa och 61% globalt. Dessutom sparar svenska användare i genomsnitt 2,6 timmar per vecka med tekniken, medan det europeiska snittet är 5,3 timmar.
Men vad säger siffrorna egentligen? Är vi verkligen mer försiktiga med att anamma ny teknik, eller finns andra faktorer som spelar in? Har vi redan fått produktivitetsvinsterna som andra får nu med GenAI? Eller vill vi svenskar först ha trygghet och regler på plats innan vi anammar GenAI? Eller tolkar vi helt enkelt frågan som ställs på ett annat sätt än övriga länder?
Självinsikt och upplevd digital mognad
Som rådgivare inom HR och digitalisering möter jag organisationer med vitt skilda förutsättningar. Det som ofta förvånar mig är skillnaden mellan hur organisationer ser på sin digitala mognad och hur den faktiskt ser ut. De som ligger långt fram tror ofta att de släpar efter, medan andra – som har ganska traditionella och omoderna arbetssätt – ser sig själva som digitalt avancerade.
Det finns många individer med hög digital kompetens i Sverige men har vi verkligen applicerat kompetensen på våra egna organisationer? Många tror att Sverige är i framkant på grund av historiska framgångar som hem-PC-reformen, Spotify och Klarna men kanske lever vi delvis på gamla meriter?
Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika typer av verksamheter. Techbolag och startups anammar ny teknik snabbt, medan mer traditionella branscher har andra utmaningar, som längre beslutsvägar, brist på role models i sin bransch och stor teknisk skuld och därmed ett stort gap att överbrygga.
HR:s roll i digital transformation
HR har en viktig roll i att driva digital utveckling, både inom sin egen funktion och i organisationen i stort. Men det kräver kunskap och resurser. I många HR-team saknas en dedikerad roll för digitalisering, och utbildningar fokuserar fortfarande mer på traditionella HR-ämnen än på tekniska och datadrivna arbetssätt.
Samtidigt har HR ofta en central roll i förändringsledning och kan vara en bro mellan teknik och människa. Men hur tar vi vara på den möjligheten?
Från insikt till utveckling
Om vi vill utvecklas behöver vi både förstå nuläget och våga utmana invanda arbetssätt. Det handlar inte bara om teknik, utan också om kultur och mindset. Och kanske framför allt om att ställa rätt frågor:
• När du står inför ett problem – tänker du digitalt först, eller faller du tillbaka på etablerade arbetssätt?
• Hur använder du AI och digitala verktyg idag? Finns det områden där du kan testa nya lösningar?
• När du tar beslut – baserar du dem på data eller på erfarenhet och magkänsla? Hur kan du kombinera båda?
• Hur väl känner du till de digitala verktyg du redan har? Finns det funktioner du ännu inte utnyttjar? Nya funktioner baserade på GenAI som du inte vet att du har?
• Vilka steg kan du ta för att bredda din kunskap och utforska nya lösningar?
Kanske är det dags att sluta fråga oss om vi är bra eller dåliga på digitalisering och AI – och istället se det som en ständig resa där vi alltid kan bli bättre, utvecklas och skapa mer värde för både våra organisationer och människorna i dem.
Text: Anna Carlsson, HR-digitaliseringsstrateg