Vad får oss att vilja gå till jobbet – och vad gör att vi hellre vill stanna hemma?
Svaret på den sistnämnda frågan är – gnäll!
En av fyra blir nedstämda och irriterade av gnäll på arbetsplatser och lika många säger att de tappar lusten att göra ett bra jobb på grund av gnäll och skitsnack.
»Gnäll riskerar att skapa en miljö som kan bli en katapult till stress, psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Samtidigt är gnället någonting som enligt varannan svensk förekommer på jobbet«, säger Christina Stielli på Stielli Kommunikation AB.
Christina har låtit YouGov genomföra en undersökning* som bland annat mäter de bakomliggande anledningarna till att den svenska befolkningen går till arbetet varje dag.
Undersökningen ger svar på vad som driver svensken i yrkeslivet och vad skapar välmående på en arbetsplats.
Christina Stielli har de senaste fem åren föreläst på temat arbetsglädje för företag, kommuner och landsting.
»Vart jag än kommer så har det visat sig att gnäll är ett av de största problemen de säger sig ha på jobbet, jämte stressrelaterade problem. Med den här studien ville jag ta reda på olika samband: Vad är det som gör att folk går till jobbet och vad på jobbet påverkar hur de mår? Det visar sig tyvärr att hälften av alla som arbetar mår dåligt på grund av gnäll och skitsnack.«
»Jag har förstått hur viktigt det är för många människor men det har jag förstått genom att prata med dem, inte genom att ta del av undersökningar. Det här har man undersökt i andra länder men inte i Sverige.«
En studie i Kanada visade att sedan man utbildat personal i att ge kunder och arbetskamrater ett hövligt bemötande, sjönk sjukskrivningarna med 20 procent.
»Det finns ett samband och jag är ute efter att förstå det bättre«, säger Christina.
En central fråga är vem som är ansvarig för att arbetsglädjen frodas på arbetsplatserna.
»Många anser att det är arbetsgivarens ansvar men där håller jag inte helt med. Ansvaret kan rimligen inte vara arbetsgivarens till 100 procent. Man kan ju inte tvinga någon att vara glad eller känna arbetsglädje. Där har var och en också ett eget ansvar.«
Hon menar att många i dag verkar anse att arbetet är till för dem, inte tvärtom.
»Ibland kanske man glömmer att arbetsplatsen inte är ett vardagsrum där man kan bete sig hur som helst. Vi är avlönade för att göra ett viktigt jobb och gnäll försämrar arbetsklimatet och lusten att göra ett bra arbete. Vi är där av en anledning – för att bidra till verksamheten. Då har vi ett ansvar att lämna det privata gnället utanför jobbet och i stället ta på oss den professionella kostymen. Som anställd har jag både makt och frihet att minska på mitt gnäll.«
Christina är noga med att påpeka att det är skillnad på att gnälla och att klaga.
»Det är två olika saker. När jag pratar ute på företag möts jag ibland av invändningen, ›Men ska vi inte få säga vad vi tycker nu heller?‹ Det ska man så klart göra. Om jag klagar vill jag ha en lösning på ett problem. Om jag gnäller, däremot, då vill jag ha uppmärksamhet eller makt. Och det är inga drivkrafter vi mår bra av att ha på en arbetsplats.«
Några resultat i studien överraskar Christina. Som att mer än varannan svensk menar att en bra lön är viktigast för att trivas.
»Det riskerar att i förlängningen inte vara en drivkraft som gör dig till en hållbar resurs. Om jag vore arbetsgivare skulle jag inte vara nöjd om de anställda gör sitt jobb bara för att få lön.
Då kan man inte förvänta sig det engagemang man förmodligen behöver hos medarbetarna. Om personen i en hotellreception bara går till jobbet för lönen, då finns det risk att vederbörande inte kommer att bemöta hotellets gäster som de behöver göra för att få behålla dem.«
Fotnot: I undersökningen var 6,25 procent egna företagare, 47,5 procent tjänstemän och 46,3 procent arbetare.
Text: Tommy Jeppsson
