Lena Bjurner, generalsekreterare Sveriges HR Förening. Foto: Karl Nordlund och Shutterstock

CORONAKRISEN

Vad gör HR i en krissituation?

Vad händer i en krissituation? Hur reagerar den enskilde individen? Organisationen? Det vet man ju inte förrän det blir allvar. Eller går det att skaffa sig insikter i ett tidigare skede? Lena Bjurner, generalsekreterare i Sveriges Förening, skriver personligt – och utifrån egna erfarenheter.

Jag har arbetat inom organisationer som försäkrat sig om just detta. Det vill säga, vi har jobbat aktivt med riskanalys och sedan tränat på att svåra situationer kan inträffa. Tillsammans med ett dedikerat kris- och ledningsteam har vi övat på att hantera allt från brand och dataintrång till en pandemi. När vi nu står inför en alldeles verklig coronakris känns förutsättningarna i övningarna lika skrämmande som välbekanta: Ett virus blommar upp i ett annat land för att sedan spridas till Sverige innan det till slut landar på arbetsplatsen med smittade medarbetare. Vår Risk Manager satte med hjälp av vår globala organisation årligen upp ett case som kördes i över 100 länder med inlånade personer som ringde och mejlade information och desinformation till oss i kristeamet och ledningen. Efter ett tag kändes det snuddande nära verkligheten. Fördelen med att träna på sådana händelser är förstås att det ger ett lugn att ha varit igenom en situation och försäkrat sig om att processer, arbetssätt och namnlistor fungerar i en verklig händelse. 

Många företag har av naturliga skäl inte haft möjlighet att träna på det här sättet. Men alla kan vi fokusera på att bli bra på samarbete: En av mina viktigaste insikter av övningarna är värdet av att snabbt samla ett kristeam med representanter från HR, kommunikation, operations och andra beslutsfattare. Sist men inte minst, att tidigt sätta rutiner för hur man fattar beslut och hur man kommunicerar med organisationen och omvärlden.

 – Lena Bjurner,
generalsekreterare Sveriges HR Förening

Text: Henrik Lenngren

Publicerad: söndag 8 mars, 2020