Arbetsrätt

5 snabba frågor om korttidspermittering

Jakob Lindholm, jurist på Arbetsrättsbyrån MBL11, reder ut vad som gäller.

1. Vilka olika typer av permitteringar finns det?

»Hur en arbetsgivare ska gå tillväga för att kunna korttidspermittera personal skiljer sig åt beroende på om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal eller ej. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen måste arbetsgivaren teckna en lokal överenskommelse om kortidspermittering med facket som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Om det inte finns kollektivavtal gäller i stället att minst 70 procent av de anställda på arbetsplatsen behöver ha skrivit under enskilda överenskommelser om korttidspermittering. Det statliga stödet för korttidspermitteringen söks hos Tillväxtverket. «

2. Hur mycket kan arbetsgivaren korttidspermittera?

»Korttidspermittering kan ske i fasta steg om 20, 40 eller 60 procent. Regeringen har även föreslagit att korttidspermittering på 80 % ska kunna tillämpas från och med maj 2020. Om det inte finns kollektivavtal måste samma nivå av permittering tillämpas för alla anställda på arbetsplatsen. Om det däremot finns kollektivavtal går det att komma överens med facket om att olika permitteringsnivåer ska tillämpas för olika anställda.«

3. Vilken nivå av permittering ska arbetsgivaren använda?

»Hur mycket du som arbetsgivare behöver korttidspermittera beror helt på hur det ser ut för just er verksamhet. Om ni för tillfället inte har några kunder eller om produktionen ligger nere är det bäst att permittera personalen så mycket som möjligt. Om verksamheten däremot rullar på som vanligt, fast med något lägre omfattning, är det i stället bättre att lägga sig på en nivå som gör att ni kan fortsätta bedriva verksamheten i önskad omfattning. Omfattningen av permitteringen kan både ökas eller minskas genom ny överenskommelse.«

4. Fördelar och nackdelar för den anställde?

»Fördelen för den anställde är att permitteringen ökar chanserna för att arbetsgivaren klarar ekonomin under coronapandemin. Nackdelen för den anställde är att ett avdrag på lönen görs under korttidspermitteringen. Beroende på nivån av permittering görs avdrag på lönen med 4 %, 6 %, 7,5 % eller 12 %.«

5. Vad ska man som HR-specialist tänka på? Fällor att undvika?

»Min erfarenhet är att arbetsgivare tenderar att missa att löneavdrag inte ska göras på anställda som korttidspermitteras under uppsägningstiden. Under uppsägningstiden ska ordinarie lön som huvudregel utgå. En annan viktig del är att se till att det finns flexibilitet i den lokala överenskommelsen som innebär större frihet vad gäller förläggning av arbetstid.«

Text: Mari Janson

Publicerad: söndag 19 april, 2020

HAR DU FRÅGOR?

Om du har frågor kring korttidspermittering eller arbetsrätt är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Arbetsrättsbyrån MBL11. Som medlem i Sverige HR-förening har du 15 procent rabatt på våra tjänster. Du som har medlemskap HR-Pro har dessutom tillgång till 30 minuters kostnadsfri rådgivning.

www.mbl11.se

info@mbl11.se

010-496 90 90