FÖRRA HÖSTEN GICK jag en spännande utbildning om AI:s påverkan på affärsstrategier vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) som verkligen satte fingret på vad som kommer krävas av såväl samhället som individer framöver.
Då kändes insikterna som jag lärde mig som en intressant utveckling som vi tillsammans skulle jobba mot de kommande åren, fast detta var förstås innan coronakrisen förändrade allt från vanor till beteendemönster och »satte raketfart på digitaliseringen«, som framtidsstrategen Charlotte Mattfolk uttrycker det.
Under pandemin har HR tagit en framskjuten roll, men nu är det viktigare än någonsin att vi lyckas behålla detta momentum. För det är vi inom HR som sätter medarbetare och människor i centrum för utvecklingsstrategin i våra organisationer.
Redan för två år sedan förutsåg The World Economic Forum i rapporten The Future of Jobs att 54 procent av alla dem som var i arbete 2018 kommer att behöva omskolas innan 2022.
Nu är det hög tid att agera – och ställa krav.
Tidigare har frågor runt kompetensutveckling ofta blivit nedprioriterade. Det har inte funnits tid eller pengar och annat har i slutänden bedömts som viktigare.
Så kom pandemin. Plötsligt finns tiden. Och pengarna.
På Tillväxtverkets hemsida går det i början av september att läsa att över 574 000 personer blivit korttidspermitterade till en kostnad av 28 miljarder kronor.
Jag läser vidare på hemsidan: »Tillväxtverket ställer sig positivt till arbete med kompetensutveckling under arbetsbefriad tid, då näringslivets kompetensförsörjning är en avgörande tillväxtfråga på lång sikt.«
Jag skulle önska en betydligt skarpare skrivning. I stället för att »ställa sig positiva« borde de kräva att det här unika utrymmet används för kompetensutveckling i organisationer och i samhället i stort.
Jag vill se en text med följande andemening: »För att Sverige ska stå rustat för framtida utmaningar kräver vi att alla som tar emot permitteringsstöd utvecklar sig mot framtidens arbetsmarknad och här är information om hur det går till.«
Nu står det inte så (ännu). Inget hindrar så klart framåtblickande organisationer och företag från att ta ansvar och kompetensutveckla sina medarbetare – och många gör det. Men långt ifrån alla. Enligt en undersökning som fackförbundet Unionen gjort uppger ungefär hälften av de tillfrågade privattjänstemännen att de genomfört kompetensutveckling det senaste året, vilket faktiskt är en liten nedgång jämfört med föregående år. Just därför är det viktigt att vi påminner oss själva, att hur förfärlig krisen än är, så finns det också möjligheter. Låt oss tillsammans ta vara på dem.
Slutligen, och på tal om arbetsmarknaden: LAS-utredningen lär bli en av höstens mest debatterade frågor. Sveriges HR Förening kommer självklart följa utvecklingen noggrant
i alla våra kanaler.
Lena Bjurner, generalsekreterare Sveriges HR Förening
Publicerad: onsdag 23 september, 2020