Varför blir så många inkompetenta män ledare?
Den tillspetsade frågan ställdes i en artikel i Harvard Business Review år 2013. Snart tio år sedan, men inget särskilt har hänt sedan dess. Förbluffande många medelmåttiga män har styrt länder, imperier och företag i tusentals år. De fortsätter att klättra till de högsta positionerna, och ofta på kompetenta kvinnors bekostnad.
Att detta glastak är av ondo lär de flesta vara överens om. Det skapar orättvisor, lönegap, dåligt fungerande arbetsplatser. Och det gör oändligt många kvinnor arga. Men vad beror det på?
Enligt den argentinske organisationspsykologen Tomas Chamorro-Premuzic, författare till artikeln, är svaret enkelt: män i allmänhet har bättre självförtroende. Från Norge till USA och Japan – studier visar att män har denna fördel framför kvinnor. Självförtroende är förstås ingen kompetens i sig. Ändå förväxlas det regelmässigt med just kompetens, menade Tomas Chamorro-Premuzic: »Uttryck för hybris, inte sällan maskerat som karisma eller charm, misstas ofta för ledarpotential.«
Samtidigt visar en rad andra studier att fler kvinnor har egenskaper som stämmer bättre med dagens ledarideal. Ödmjukhet, kreativitet, flexibilitet, kommunikationsförmåga. Transformativt ledarskap, med andra ord. Det är vad moderna företag behöver och efterfrågar. Men när den nya vd:n ska rekryteras är det alltså inte vad som räknas, i slutänden.
»Historiskt har de flesta ledare varit män. Det påverkar bilden av hur en kompetent ledare ska vara, hur denna ska se ut och bete sig.«
Maija Inkala, Talesperson på Allbright
Statistiken visar att Sverige inte är något undantag. Maija Inkala är talesperson på Allbright, den svenska stiftelsen som verkar för mångfald i näringslivet. Hon säger att utvecklingen snarare går bakåt.
»Vi vet att det svenska näringslivet håller på att tappa mark i en internationell jämförelse. Nio av tio vd:ar på våra börsbolag är män. Med dagens tempo kan Sverige bli sämst i Norden i fråga om kvinnor i ledningsgrupper redan inom två år.«
Vi i Sverige lär därmed vara minst lika förblindade av manlig kaxighet som resten av världen – och blinda för kvinnlig kompetens. Eller? Maija Inkala påminner om att problemet också kokar ner till gamla klichéer.
»Historiskt har de flesta ledare varit män. Det påverkar bilden av hur en kompetent ledare ska vara, hur denna ska se ut och bete sig. Bilden av ledaren som medelålders man i kostym sätter fortfarande käppar i hjulet. Kvinnor måste oftare bevisa sin kompetens genom meriter eller faktiskt arbete medan män i högre utsträckning anställs utifrån potential.«
»Studier visar att fler kvinnor har egenskaper som stämmer bättre med dagens ledarideal. Ödmjukhet, kreativitet, flexibilitet, kommunikationsförmåga.«
Vi är alla offer för fördomar, menar Maija Inkala. Inte minst i Sverige, där vi berömmer oss för att vara så jämställda.
»Det kan göra att vi tänker att vi inte behöver jobba med frågan. Vd:ar kan säga att det är ›naturligt‹ att inte diskriminera. Men vi är alla benägna att rekrytera personer som vi känner igen oss i. Vi kallar det spegeleffekten, eller homosocialitet.«
Att en mer fördomsfri rekrytering har många fördelar är väl känt. Blandade grupper fattar till exempel bättre beslut. Men det gäller att fortsätta arbetet med mångfald även efter rekryteringen, säger Maija Inkala:
»I en grupp där alla påminner om varandra och en person bryter mot normen, då är det ofta svårt för den personen att ta sig in i gruppen. Sådana personer kan behöva anpassa sig mycket för att passa in, och oftast passar de inte in ändå. Då slutar de lika snabbt som de börjat.«
Text: Salka Hallström