Alla vill vi vara proffs. Men vad är det vi syftar på när vi pratar om »professionalitet« – uppträdande, kompetens eller båda? Organisationskonsulten Anna Tufvesson dissekerar ett lika slitet som vagt begrepp i sin nya bok Professionell på jobbet.
»Den vanligaste missuppfattningen är att det bara skulle handla om yrkesskicklighet. Min poäng är att arbetslivet kräver mer av oss i dag än så, särskilt nu när tillitsbaserat ledarskap har blivit den nya normen«, förklarar hon.
I jobbet som konsult har Anna sett att många organisationer svänger sig med ordet utan att närmare förklara det, inte minst i styrdokument.
»Jag ser det här som en diskussionsbok som man kan använda för att öka professionaliteten generellt. Det är ju ett viktigt beteende som vi alla vinner på, både organisation och medarbetare. Vi mår bra av att känna oss duktiga på att samarbeta.«
Vinsterna är många med ökad professionalitet, enligt Anna.
»Det rör allt från kvaliteten i det vi producerar till innovationskraft, personalomsättning och sjukskrivning.«
Så, hur utvecklar man detta viktiga beteende? Nyfikenhet, menar hon, är nyckeln.
»Är jag inte nyfiken på mig själv och vad som händer i samspelet med andra – då är det ju svårt att få till en personlig utveckling.«
Andra centrala förmågor som Anna tar upp är personlig mognad, psykologiskt kapital, arbetsmoral, omdöme och samarbetsförmåga. Och inte minst, känsloreglering.
”Att inte kunna hantera sin besvikelse över att saker inte blir som man önskar och därför sitter och tjurar på möten, till exempel, är inte okej. Vi behöver lära oss att uttrycka våra känslor och behov på ett sätt som bidrar till psykologisk trygghet för våra kolleger.«
Men jobbstress kan få den bäste att krackelera, eller hur?
»Ja, och där finns ett arbetsgivaransvar. Men det är också mitt eget ansvar att lyssna på min kropp, och träna mig på att sätta gränser.«
Hur skapar man som arbetsgivare incitament kring något så personligt som personlig utveckling?
»Det kan hänga på hur det prioriteras och villkoras. Om jag som medarbetare belönas för min samarbetsförmåga och professionalitet, och förstår att det är viktigt för min lön, då kanske det får mig att fundera.«
Vilka chanser tror du boken har att nå fram till dem som det berör – det vill säga, de som har beteendeproblem?
»Det kanske inte räcker med en bok. Men jag hoppas att det ändå kan få en och annan pollett att trilla ner. Det kanske kan sätta i gång diskussioner, om inte annat. Min drivkraft är ju att vi ska få det lite bättre tillsammans.«
Text: Salka Hallström
Foto: Moa Andersson