Du pratar om att vi behöver fokusera mer på den existentiella hälsan på arbetsplatser. Vad innebär det?
»Existentiell hälsa är en av flera hälsodimensioner som WHO utgår från när man undersöker länders folkhälsa. Den existentiella hälsan handlar om vår grundsyn på livet, vad vi tror på, vår livsfilosofi och vad vi har för kulturella mönster och erfarenheter. Det påverkar i sin tur hur vi uppfattar vår hälsa. Ing-Marie Wieselgren, projektchef för Uppdrag Psykisk Hälsa, uttrycker det bra i boken: ›Nu handlar folkhälsan om vår inre människas överlevnad.‹«
Varför är det en friskfaktor? På vilka sätt ger det mer hållbara medarbetare?
»Forskaren Cecilia Melder talar om vikten av att ha en existentiell grundkondition. Det är ovanligt att vi i Sverige ser det som en friskfaktor, men jag tror vi skulle må bra av att göra det. Kondition förutsätter att vi tränar och tar hand om oss. Så är det också med de existentiella frågorna, livets frågor, som hela tiden finns med oss. Vi kan inte sjukskriva oss från själva livet. I dag används allt oftare ordet resiliens, som enkelt kan förklaras som förmågan att efter störningar återhämta sig till ett balanserat läge igen. Ofta är det enkla metoder som kan ge stöd, styrka och skapa en större robusthet. Helt nyligen kom en forskningsrapport från Linnéuniversitetet som visar att samtalsgrupper på jobbet kring frågor om utmattning och mening påverkar hälsan positivt.«
Vad kan man göra inom HR för att öka den existentiella hälsan?
»Det är viktigt att vara medveten om att det finns flera dimensioner av hälsa. Jag skulle också önska att frågor som mening på jobbet, tillit i arbetsmiljön och frågor om ensamhet i ledarrollen fanns med i medarbetarsamtal.«
Du menar att känslan av -meningsfullhet är ett skydd mot utbrändhet. På vilket sätt?
»Det är inte bara lön och förmåner som skapar arbetstillfredsställelse. Att söka mening är en naturlig del av att vara människa. Den mänskliga hjärnan är byggd för att söka -efter betydelser och sammanhang. Det gäller även i jobbet. Vi behöver uppleva att jobbet är begripligt, hanterbart och att det kopplar till större sammanhang av mening och värdegrund. Jag är övertygad om att chefer har en avgörande betydelse för om arbetet upplevs meningsfullt. Som chef har man ett ansvar att gestalta mening genom hur man leder. Men det förutsätter att chefen själv känner mening med sitt uppdrag.«
Hur kan man skapa mening för andra?
»Genom att vi ser och -bekräftar -varandra. Det gör vi genom att vi återkopplar och hur vi återkopplar. Vi behöver få bli bemötta med en varm ärlighet och uppriktighet. Min kollega har lärt mig det mycket kloka förhållningssättet ›varm i ton och stark i sak‹. Att vi tillsammans förverkligar det vi ser som värdefullt tror jag också ger mening.«
På vilka sätt behövs hoppet i arbetslivet? Och hur kan man öka känslan av hopp?
»Hopp handlar om att uppleva -optimism och framtidstro. Det handlar också om modet att gå framåt. Jag tror att hopp förutsätter en -portion mod, helt enkelt att våga hoppas. Om vi som ledare är bärare av hopp och kan visa och uttrycka hoppfullhet betyder det mycket. Men det handlar inte om en klämkäck optimism som undanhåller det som är tufft och svårt. Äkta hopp går djupare än så.«
Och på vilka sätt är min tillit viktig för andra?
»Ordet tillit är en palindrom, det vill säga man kan läsa det från två håll. Så är det också med tilliten, den byggs från två håll. Visar du tillit är det också troligt att du bemöts av tillit.«
Text: Linda Newnhamn
