»Jag fick utmana hjärnan och allt jag lärt mig när jag tog uppdraget.«

Det står en prinsesstårta på en bänk i köket på GodEls huvudkontor i Sundbyberg. Inget ovanligt med det. Något ska väl firas.

Det ovanliga är möjligen att inte vd:n Maria Erdmann har bakat den.

Eller för att citera en av hennes kolleger:

»Maria bakar hembakat till kontoret flera gånger i veckan. Hon bjuder på tomatplantor och äppelmos. Är det stressigt på kundservice kavlar hon upp ärmarna och deltar själv.«

I fyra år har Maria Erdmann varit vd för GodEl och man tänker att hon som de flesta elbolagsdirektörer i grunden är antingen ingenjör eller ekonom, eller möjligen både och. 

»Nja, jag har inte den jättetraditionella bakgrunden för det här uppdraget. Jag har läst kommunikationsvetenskap, filmvetenskap och retorik. Och tyska eftersom min pappa är från Tyskland«, berättar hon.

Att hennes cv innehåller punkter som »projektledare på Stockholms filmfestival« och »flygvärdinna på SAS« sticker ut men det är kanske just det som gör Maria Erdmann till Maria Erdmann. Och även om den akademiska bakgrunden är ovanlig för elbranschen kvalificerar hennes karriär henne för de flesta uppdrag.

Hon var en sådan som man brukar säga var ung och fick chansen – och dessutom tog den.

»Jag kom av en slump in i startup-världen inom telekom i form av Bredbandsbolaget och var med där från början. Det lärde mig hur man bygger bolag och jag följde med när Bredbandsbolaget köptes upp av norska Telenor och blev kvar där i 13 år i olika roller. En fantastisk skola! Men till slut kände jag mig klar med det, sa upp mig utan nytt jobb och kontaktades då av entreprenören Stefan Krook som hade startat Kivra och fick ett erbjudande att bli COO där.«

»Jag tvekade lite eftersom jag hade haft en trygg tillvaro, men sa till slut ja och det blev 6–7 roliga år där jag var med och byggde en digital infrastruktur som nu är en del av människors vardag. Sedan kände jag att det var dags att göra något annat.«

Hon kommer under intervjun flera gånger tillbaka till att hennes drivkraft, och kanske superkraft, är nyfikenhet.

»Jag är väl en typ av nörd som tycker det är kul att djupdyka ner i något okänt och känner tillfredsställelse när jag plötsligt förstår saker. När jag känner att nu kan jag det här, nu är jag inte nyfiken längre, då blir jag varken bra för mig själv eller för min omgivning.«

Stefan Krook hade snappat upp det och erbjöd tjänsten som vd för GodEl.

Maria Erdmann svarade kort och sa ja.

Skippar budgeten

GodEl startade 2005 av fyra entreprenörer.

»Bolaget ägs av stiftelsen GoodCause. Tanken är att driva bolag där den vinst som i vanliga bolag delas ut till privata ägare i stället ska delas ut till ideella organisationer som arbetar för en bättre värld. Typ Läkare utan gränser, Barncancerfonden och Rädda Barnen«, berättar Maria Erdmann och lutar sig lite fram när hon sedan betonar:

»Men, och det här är viktigt, vi är i högsta grad ett riktigt elbolag. Jag fick utmana hjärnan i allt vad jag dittills hade lärt mig om bolag och företagande när jag tog uppdraget. Vi är väldigt kommersiella men gör det utifrån lite andra förutsättningar och drivkrafter med en annan affärsmodell. Bara det att vi har prognos i stället för en budget och förstås att vi skänker vinsten till välgörenhet sticker ju ut.«

»Men, och det här är också viktigt att säga, vi sitter inte här med en gloria på huvudet, så vill man arbeta med välgörenhet finns det bättre platser för det. Vi är duktiga på att driva vår affär, därför kan vi ge pengar, 74 miljoner kronor hittills, men det är välgörenhetsorganisationerna som är proffs på att göra världen bättre.«

I dag är GodEl ett av Sveriges snabbast växande elbolag. Med drygt 200 000 kunder är man åttonde störst i landet.

»Våra kunder avgör hur vinsten ska fördelas mellan sju utvalda välgörenhetsorganisationer. Varje kund får välja en av dessa sju, dit just den kundens del av vinsten ska gå, men alla de sju organisationerna får någonting varje år.«

Ständigt nyfiken

Hon säger att det här jobbet är »det roligaste arbete jag haft hittills«. Jag kollar i anteckningarna och ser att hon sa samma sak om alla jobb hon pratat om. Filmfestivalen, SAS, Bredbandsbolaget, Kivra…

»Haha, det är sant. Där kommer nog nyfikenheten in. Så länge jag är nyfiken är jobbet roligt. Men, helt ärligt, det här uppdraget känns som att jag kommer att trivas med i många år till. Nu är det dessutom extra roligt eftersom alla människor är intresserade av elfrågor.«

Under elkrisen häromåret var det tufft.

»Det är den största jobbmässiga utmaningen jag varit med om. Ett elbolag köper elen 45 dagar innan vi får betalt för den av våra kunder. Det blir en typ av utlåningsverksamhet, så när priserna stack i väg behövde vi en gigantisk kassa. Jag insåg att utan den går vi i konkurs och mina medarbetare står utan jobb. Det var en press att känna det ansvaret, utifrån förutsättningar som jag inte kunde påverka. Men det löste sig.«

Blir hon aldrig sugen på att byta till fetare lön och stor bonus med målbilden Spanien för att spela golf eller mata duvor på heltid?

»Om jag var driven av pengar skulle det vara ett bra alternativ. Men det är verkligen inte en drivkraft för mig. Nu har jag i och för sig en bra lön, men jag är nog den sämsta löneförhandlaren som jag har träffat. Därmed inte sagt att karriär inte har varit viktigt, både för att bevisa något för mig själv och kanske bevisa något för andra också.«

När hon får frågan hur hon utvecklats som ledare svarar hon långt och länge – men en av de många meningarna räcker för att man ska förstå:

»Min första chefstjänst var på Bredbandsbolaget 2006 och de medarbetarna har jag bett om ursäkt för att jag var så dålig.«

Hon skakar lätt på huvudet åt minnet.

»En av fördelarna med mitt uppdrag nu är att jag får bygga en egen organisation. Vår tydliga rekryteringsstrategi är att aldrig rekrytera en profil som vi redan har. Fördelen är, förutom roligare fester, att den nya inte behöver anpassa sig för mycket efter de andra utan lättare kan vara sig själv eftersom det var just den personen vi rekryterade. Olika är verkligen bra. Det ger fler infallsvinklar till ett bolag som vill utvecklas.«

Och apropå bygga organisation…

Innanför dörren på kontoret i Sundbyberg står alla medarbetare som personifierade legofigurer i en liten monter. Samtliga byggda av, just det, Maria Erdmann.

 »Det där började redan på Kivra. Hemma har jag ett lager av kläder och frisyrer och tillbehör i lego, ofta köpta på Blocket eller Tradera, som bara väntar på nya medarbetare i alla former och färger.«

Text: Ola Liljedahl
Foto: Hannes Söderlund