Debatt

Ta ert ansvar!

Clara Karpfors och Marlene Sandblom höjer rösten mot bemanningsbolagens affärsmodell, som de menar är otidsenlig. Nu vill de se en ny lagstiftning.

Vad är det största problemet med bemanningsföretag i era ögon?

Att det finns en affär som alltid riskerar att komma i vägen för arbetsgivaransvaret. Modellen har en inbyggd intressekonflikt som man inte tog med i beräkningen när man skapade den här branschen. De kortsiktiga uppdrag som var tanken från början har utvecklats till längre uppdrag (ibland flera år) där det bland annat finns en högre risk för psykosociala arbetsmiljöproblem som ingen tar ansvar för.

 

Och för den enskilde konsulten?

Att man hamnar mellan stolarna. Du har en otrygghet i anställningen som på ett närmast nyckfullt sätt kan avslutas med kort varsel. Under lågkonjunktur vill vi inte ens tänka på hur det ska gå för alla med denna typ av anställning.

Konsultprofilen som beskrivs i ditt anställningsavtal hindrar dig från att yttra problem på arbetsplatsen med uppdragsgivaren. Bemanningsföretaget kan å sin sida alltid hänvisa till detsamma vid uppkomna problem vilket gör att du inte har någonstans att vända dig. Det är inte orimligt att detta riskerar att leda till ökad psykisk ohälsa.

 

Men bidrar inte företagen till att skapa fler jobb?

Absolut, vid kortsiktiga behov så som produktionstoppar eller enskilda projekt. I dessa fall möjliggör bemanningsbranschen för företag att ta in arbetskraft som man annars kanske hade valt att avstå från. Det vi är kritiska mot är att företag i stället för att anställa väljer att ta in konsulter trots ett långsiktigt löpande behov. Det är ett missbruk av systemet som gör att hela branschen tappar sitt syfte. Här ser vi inte att det på lång sikt skapar fler jobb – det skapar en möjlighet för företag att undslippa arbetsgivaransvaret.

 

Ni vill se över lagstiftningen för bemanningsföretag: om ni fick bestämma – hur skulle det förslaget se ut?

Det bör finnas en tidsbegränsning precis som vid andra typer av kortare anställningar, såsom visstidsanställningar och vikariat. Vi anser att valet bör ges till individen, efter bestämd tidsbegränsning, att antingen fortsätta som konsult eller gå över till en direktanställning. Uppdragsgivaren ska vara skyldig att erbjuda en anställning när tiden har löpt ut, om behovet fortfarande finns. Detta skulle även sätta press på bemanningsbolagen som arbetsgivare att faktiskt leverera attraktiva villkor till sina anställda för att konkurrera om att behålla dem.

 

Många företag vågar ju inte anställa på grund av kostnadsskäl, utan väljer då konsultlösningen för att det är »säkrare« – är det inte i stället en mer övergripande syn på arbetsmarknaden som vi behöver?

Vi välkomnar alltid en översyn, allt går att förbättra. Men idag har vi både provanställning, LAS och uppsägning på grund av arbetsbrist för att underlätta för arbetsgivare att styra över sin personal, och vi anser att dessa lagar uppfyller sitt syfte. En rekrytering är en dyr process, men det är dyrare att hyra in bemanningskonsulter år efter år.

Återigen, vid kortsiktiga behov uppmuntrar vi det här systemet. Där finns det pengar att spara för företagen och där skapas det jobb som förmodligen inte hade funnits annars. Vi ser också samhällsnyttan med att företag enkelt kan ta in personal vid plötsligt ökat behov som kan minska arbetsbelastningen för befintlig personal.

 

Vad har ni själva för erfarenheter från bemanningsföretag?

Vi har tillsammans närmare 6 års erfarenhet av att arbeta som tjänstemannakonsulter på långsiktiga uppdrag. Det är genomgående fina erbjudande och löften om karriärutveckling, men en väldigt tunn leverans. Det finns konsultchefer som vill vara en god arbetsgivare, men de kan inte. De ska parera avtalet med kund med arbetsgivaransvaret och det är en ekvation som ofta inte går ihop. Vi har erfarenhet av att ha dryftat problem med konsultchefer och fått svar så som »håll ut« och »se det som att du lär dig någonting«. Samtidigt har vi fått erfara att beställande chefer gjort det väldigt tydligt att man är utbytbar. Vid förfrågan om att få byta uppdrag i karriärutvecklingssyfte har vi blivit nekade, samtidigt som vi också har blivit nekade kompetensutveckling hos kundföretagen med hänvisning till att vi saknar direktanställning. Lägg därtill att vi har tjänat många tusen mindre än våra kollegor som gjort samma jobb. Modellen håller helt enkelt inte för den används på ett sätt som den inte var tänkt från början. Argumenten för, och de påstådda fördelarna, med bemanningsbranschen har inte ändrats sen 90-talet när uppdragen var korta, men dessa är helt enkelt inte applicerbara vid längre uppdrag.

Publicerad: torsdag 26 april, 2018

CLARA KARPFORS

Bor: Göteborg

Gör: HR Business partner på Swedavia Landvetter flygplats

 

MARLENE SANDBLOM

Bor: Kungsbacka

Gör: Personalkonsult på Kustbevakningen

 

Det vi är kritiska mot är att företag i stället för att anställa väljer att ta in konsulter trots ett långsiktigt löpande behov. Det är ett missbruk av systemet som gör att hela branschen tappar sitt syfte.