Vi håller social distans. Inga kramar eller kindpussar, och handskakningen är i bästa fall ersatt av två armbågar som möts.
Det är tråkigt och själlöst, men faktum är att det påverkar oss också på ett djupare och neurologiskt plan. Som sociala varelser är vi biologiskt konstruerade för att uppskatta beröring, det håller oss samman som grupp och gör att vi kan överleva.
Beröring stimulerar nervsystemet, stressen minskar, blodtrycket och pulsen sjunker, och ett lugnande hormon som heter oxytocin frigörs. Forskning har till och med visat att en så enkel gest som en klapp på ryggen kollegor emellan gör att vi känner oss tryggare och presterar bättre.
Utan beröring försämras också vårt immunförsvar, och där har ni den svarta ironin – att vi i coronatider måste hålla oss från varandra när behovet att träffas aldrig har varit större. Ett Teamsmöte är en klen kompensation.
Publicerad: måndag 3 augusti, 2020