Det räcker inte med sunt förnuft. I dag står arbetslivet inför allt svårare etiska vägskäl, i våra bistra tider av manualer, resultatstyrning och tystnadskulturer. För att fatta bättre beslut behöver vi leva oss in i vad som står på spel och träna vår etiska förmåga, menar Erica Falkenström. Som forskare i organisationsetik menar hon också att vi bör se känslor som en viktig resurs. Som gäst i avsnitt 89 av Fråga forskaren pratade hon om hur vi navigerar i förändringstider. Här utvecklar hon de tankarna.
Vad missas när resurserna ska fördelas?
»Ofta är det budgeten som styr, och när den tas fram integreras sällan en etisk reflektion. Detta trots att resurstilldelning aktualiserar frågor om olika värden. Just därför att resurserna är begränsade behöver man integrera etisk analys. Etiken hjälper oss att göra väl underbyggda ställningstaganden: Vad vill vi åstadkomma, vad är viktigast och varför? Etiken ger både kunskap om de värden som står på spel och metoder för att analysera dem. När prioriteringarna är etiskt välmotiverade, blir det också lättare att fördela resurser på ett sätt som är trovärdigt och långsiktigt hållbart.«
Varför är inte etikfrågor högre upp på agendan?
»Under flera decennier har samhället utvecklats på ett sätt som ensidigt betonar ekonomivärden, på bekostnad av demokratiska och etiska värden. Styrmodeller som bygger på mål- och resultatstyrning har trängt undan etiken – särskilt i offentlig sektor. De värden som trots allt finns inskrivna, till exempel i grundlagar, är ofta så abstrakta att det blir svårt att förstå vad som faktiskt står på spel. För att etiken ska få genomslag behöver den integreras i beslut om strukturer, styrning och vardagliga arbetsprocesser.«
Hur kan man göra det lättare?
»I min forskning om verksamhetschefers hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvård såg jag att det fanns en viss etisk kompetens – men cheferna förhindrades ofta att använda den på grund av rådande strukturer och styrmodeller, som mål- och resultatstyrning. I dag är mycket manualiserat, och det kan försvåra att ta det personliga, etiska ansvar som behöver tas. Styrningen stöder inte handlandet – och då blir det svårt.«
»Chefer och ledare behöver aktivt bjuda in till etisk reflektion och skapa trygghet i att lyfta känsliga eller konfliktfyllda frågor.«
Hur skapar man tillit i en organisation?
»Att odla ett gott etiskt klimat innebär att kritik ska kunna framföras utan att leda till socialt straff. Chefer och ledare behöver aktivt bjuda in till etisk reflektion och skapa trygghet i att lyfta känsliga eller konfliktfyllda frågor. Men det tar tid att skapa ett klimat av tillit. Förtroendefulla relationer kan inte forceras fram – de växer fram där människor bryr sig om varandra, även om man tycker olika. Ett problem är att det ofta saknas slack i organisationer. Det behövs mellanrum för att etisk reflektion ska få plats. Och mellanrummen måste få kosta – annars kostar det över tid.«
Ge ett exempel på när det går fel!
»Ta fallet med Transportstyrelsen: Politiska krav kolliderade med lagen, och myndighetsledningen valde medvetet att bryta mot lagen. Det ledde till att två ministrar tvingades avgå. Sådant kan vi förebygga. Det är ett exempel på vad som kan hända när vi inte integrerar etisk reflektion i beslutsprocesser och efterlever de etiska normer och demokratiska principer som vi har i vår lagstiftning utan är för lydiga och följsamma. Då hotas också det demokratiska systemet.«
Hur hindrar vi att vi blir känslostyrda?
»Vi känner ofta på oss att något är rätt eller fel, och den känslan är viktig. Men känslor kan leda fel. Till exempel om vi inte har allsidiga fakta om den situation saken gäller. Vi kan så att säga bli arga av fel skäl. Därför är det nödvändigt att reflektera över vad som ligger bakom den känslomässiga reaktionen. Martha Nussbaum kallar det rationella emotioner: att känslor kan fungera som värdeomdömen, om vi granskar dem med hjälp av förnuftet.«
Bästa sättet att skapa en etisk dialog?
»Det viktigaste steget är att börja prata med varandra. Att prata om vad ett beslut kan få för oönskade konsekvenser för olika grupper – kanske för samhället, en kund, det egna anseendet eller för arbetsmiljön. Det finns kriterier för vad som utmärker en etisk dialog: att man lyssnar till och respekterar olika uppfattningar om sakförhållanden, att man är beredd att ändra uppfattning om det finns goda skäl till det. Det handlar om att hjälpa varandra att skapa klarhet i vad det är som står på spel.«
Hur ska HR tänka?
»HR behöver skaffa sig egen etisk kunskap och själva integrera etisk reflektion i sitt arbete. Intressera sig för etik – på allvar. Investera i etik. Den kan vara till verkligt god hjälp vid svåra ställningstaganden.«
Tips: Lyssna på Fråga forskaren!
Erica Falkenström gästar avsnitt 89 av HR-föreningens podd Fråga forskaren.
Text: Sofia Hallström