Många är de företag som vill kalla sig »förändringsbenägna«. I AFRY:s fall går det verkligen på djupet.
Redan 1895 bildades det som då hette Södra Sveriges Ångpanneförening. Det var exakt vad det hette: en förening för ägare av ångpannor. Syftet var att inspektera dem regelbundet för att undvika olyckor.
Under de dryga hundratjugo år som sedan gått har i stort allt förändrats. Av ångpannorna finns inget kvar. Namnet har ändrats ett flertal gånger. I dag är AFRY Nordens ledande teknikkonsultbolag.
»Men det är inte bara logotypen som har förändrats, vi har verkligen gjort en resa«, säger Sara Klingenborg, EVP och head of people & culture på AFRY.
De senaste sex–sju åren har förändringen varit i det närmaste konstant. Allt började med att AFRY, dåvarande ÅF, förvärvade det finska teknikkonsultbolaget Pöyry 2018. Det var en gigantisk affär: Det finska bolaget hade 5 000 anställda, det svenska hade 8 000. Två olika företagskulturer skulle sammanfogas. 2019 presenterades det nya namnet, AFRY (en sammanslagning av ÅF och Pöyry).
»På pappret såg det ut som en perfect match, men det blev en väldigt stor kulturkrock. Då måste man förstås välja: Vilken väg ska vi gå? Vilka russin i kakan ska man välja? Och sedan kom en pandemi.«
Förändringsresan fick, precis som hela samhället, sättas på paus. I stället för att arbeta med den nya företagskulturen fick det nybildade AFRY anpassa sig till en marknad som störtdök.
»Som konsultbolag var det väldigt tufft. Det första de flesta bolag gjorde var ju att de drog ner på konsulter. Och för att få statliga permitteringsbidrag var man tvungen att göra sig av med alla konsulter. Det fanns helt enkelt ett regelverk som gjorde att vi fick smäll på fingrarna.«
Men pandemin gick över, tack och lov. Marknaden tog fart, och därmed kunde förändringsprocessen på AFRY omstartas. Det gällde allt från stort till smått, som alltid när två bolag ska sammanföras. Men den stora förändringen återstod.
»Vi stod i ett vägval. Antingen stanna kvar i Norden och bli ännu vassare här. Eller bli en global spelare. Vi valde det globala spåret.«
Stora krav på HR
I våras lanserades den nya strukturen, där fem divisioner blev tre. Uppdelningen blev tydligare och mer konsekvent mellan de olika delarna av bolaget. Förändringarna ställde stora krav på HR, berättar Sara Klingenborg.
»Det handlar om att både attrahera och rekrytera rätt kompetens. Att vi har ledare som både kan sälja och leda förändringsresor. Det är ofta väldigt annorlunda ledare som behövs för det.«
Är det här din största utmaning hittills i din HR-karriär?
»Absolut. Det är få förunnat att få vara med på en sådan här resa där man faktiskt förändrar ett bolag på det här sättet. Det är väldigt kul. Jag hade verkligen börjat tänka att det kanske var dags att röra mig bort, jag hade varit på AFRY i tio år. Men när vi fick en ny vd, Linda Pålsson, som inledde hela den här resan, kände jag att ›äh, jag testar‹. Och nu känns det som att jag har det roligaste jobbet jag någonsin har haft i min karriär.«
I och med förändringen ska även hennes egen avdelning, People & Culture, bli mer effektiv. För att bli ett globalt konkurrenskraftigt företag måste även HR-biten omformas.
»Vi inför nya servicenivåer, streamlinar processer och ökar digitaliseringen. Allt för att bli ännu mer effektiva och få en tydligare kostnadskontroll. Det är en stor resa, men väldigt viktig för ett konsultbolag. Vår personal är ju vår största tillgång, bokstavligen.«
Att stå still, förvalta och inte vara på väg någonstans är inte hennes melodi. Inte alls, faktiskt.
»Jag älskar förändring. Jag tycker det är superkul. När jag plockar i och ur diskmaskinen försöker jag alltid att göra det på ett snabbare sätt. Jag är en effektiv person. Det här med förändring, eller snarare förbättring, som kräver mindre av dig och som får ett snabbare resultat – det har alltid varit en ledstjärna både för mig som person och i min yrkeskarriär.«
Var kommer drivet ifrån?
»Till viss del är det ett personlighetsdrag. Sedan tror jag också att jag hamnat i roller och valt företag där det finns en tydlig förändringsagenda. Skulle jag vara på ett bolag där det står helt still skulle jag bli galen till slut.«
Text: Kalle Dixelius
Foto: Hannes Söderlund