1. Aktivt lyssnande
»Meningsfulla dialoger i stället för parallella monologer.«
När vi verkligen förstår varandra på djupet och låter alla komma till tals kan vi hitta nya kreativa lösningar och idéer. När Google presenterade sitt projekt Aristotle (2016), en studie där de undersökte vad som kännetecknade deras mest framgångsrika team, visade det sig att psykologisk trygghet och team där alla får komma till tals var en helt avgörande parameter. När vi kommunicerar hamnar vi tyvärr lätt i parallella monologer i stället för i meningsfulla dialoger. Det är naturligt, vi tar in och tolkar andras ord genom våra egna filter. Fokus hamnar på våra egna argument och hur vi ska övertyga i stället för på vad den andra personen verkligen säger.
Alla kan lära sig att bli bättre på att lyssna. Det gäller att se till att plocka bort sådant som kan störa (telefon, dator), ha ögonkontakt med den du lyssnar till, inte avbryta den som talar och att vänta med att ge råd och blanda in dina egna åsikter tills den du lyssnar på har fått säga sitt. Men det handlar också om att vara nyfiken och ställa öppna frågor: Vad kan du lära dig av detta samtal?
2. Tydliga mål och tydlig riktning
»Att själv kunna påverka skapar meningsfullhet.«
Vi människor har ett behov av att förstå varför saker och ting sker omkring oss. Det skapar en meningsfullhet och ett sammanhang som påverkar motivation, livskvalitet, produktivitet och stressnivåer. När vi vet vad och varför är det lättare att prioritera och fokusera på det som gemensamt värderas som viktigt. Att själv kunna påverka hur arbetet ska genomföras är nödvändigt för känslan av autonomi och inre motivation.
»När Google undersökte vad som kännetecknade deras mest framgångsrika team var psykologisk trygghet en avgörande parameter.«
3. Se komplext arbete som en utmaning i lärande
»Fokus på gruppens prestation, inte individens.«
Vår oförutsägbara och komplexa omvärld ställer höga krav på medarbetarna. Behovet av samarbete och lärande i vardagen har ökat. Ensam är inte stark. Vi behöver bygga en kultur där vi ser arbetet som en utmaning i lärande som behöver genomföras tillsammans, snarare än att fokusera på utförandet och den individuella prestationen.
Låt oss lära oss från forskningen. Där testas olika hypoteser och alternativ för att se om det uppnår önskat resultat eller effekt. Vi kan inte veta lösningarna och få svaren direkt – de behöver växa fram och ständigt förbättras och förändras.
4. Våga göra misstag
»Att lyfta problem och misstag är en del av lärandet.«
Amy Edmondsson gjorde tidigt i sin karriär en forskningsstudie som tittade på teameffektivitet kopplat till antal fel inom sjukvården. Hennes hypotes var att ju bättre ett team fungerar, desto färre fel gör de. Resultatet visade att sambandet var precis det motsatta: de team som var effektivast hade rapporterat flest fel.
Team med hög psykologisk trygghet rapporterade fler fel och brister. De hade en kultur av att prata om risker tidigt i processen och lyfta sådant som oroade dem. De hittade också fler nya metoder och lösningar på komplexa problem. Att göra misstag och lyfta problem är en del av lärandet och borde uppskattas mer på våra arbetsplatser. Våga misslyckas i liten skala och lär snabbt.
»Genom en större självkännedom och ett tänkande om vårt tänkande kan vi lättare förstå och relatera till andra människor.«
5. Vårda relationer
»Låt inte din hjärna lura dig inför det annorlunda.«
Alla relationer börjar med oss själva: Vilka behov har jag? Vad stressar mig? Hur kan jag bidra till den psykologiska tryggheten? Hur pratar jag till mig själv? Genom en större självkännedom och ett tänkande om vårt tänkande kan vi lättare förstå och relatera till andra.
När vi möter nya människor skannar vår hjärna automatiskt av om det är en vän eller fiende. Att vara en del av en grupp har varit en överlevnadsfaktor för oss människor. Vi drar oss till dem som påminner om oss själva. När vi uppfattar en annan person som annorlunda kan våra hjärnor spela oss ett spratt. Detta kan märkas av på många olika områden, exempelvis i sportsammanhang eller på arbetsplatsen, i form av silos och ett vi-och-ni-tänkande: »Typiskt ekonomiavdelningen att alltid roffa åt sig all frukt ur fruktkorgen!«
Detta kan motverkas om vi skapar relationer. Då registrerar våra hjärnor tidigare främlingar som vänner. När vi har sunda, goda och tillitsfulla relationer utsöndrar våra hjärnor en må bra-hormon (oxytocin) som bidrar till minskad stress och rädsla. Vi vågar vara oss själva och är mer generösa, hjälpsamma och inlyssnande gentemot varandra.
Text: Henrik Lenngren
Bilder: Shutterstock
